Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varit .sådane. som den författares med
hvilken jag härom strider, så hade
banemän-nen till desse illgerningår och deras
med;-brottslige icke med samma alfvar, som jag
användt, blifvit efterspanade *). De hade
kanhända fått all den tid de behöfde att
för alltid undandraga sig laggns kraf och
lämna samhället i äfventyr för fortsatte brott
af denna art, hvaraf då de atrafflöse begås,
det ena skulle draga det andra i spåren. **)
Men hvarjé samhällsmedlem må afgöra, om
den heldfe lefver under strängt handhafde
tagar till allmänna säkerhetens och ordnin-,
gens uprätthållande, eller i en tid ^ sådan,
som den närvarande underkastar sig det
tillstånd af laglöshet’ och sjielfsvåld, hvartilL
efter min öfvertygelse författarens läror
föranleda ***). ”Samhällsordningen säger ham
”skulle vara ett så- orimligt ting att den icke
”kunde befrämja sine ändamål annorlunda,
”än genom öfverträdfelse af de lagar för
hvii-”kas helgd den är stiftad;” (man har
hittills trott att lagarne voro- gjorde för
sam-—––––––––
:’*) Hum? Hår Uf. L. satt" sig emot alfv-arli—
ga efterspaningar? Har han sagt annat,,
äu att den efterspanaro är brottslig och
oskicklig, som spanar genom våld, och. gri-r
per, innan han spanat?
.**) Hafva dc dä verkligen alla blifvit på simma*
satt behandlade, soin dc olycklige, hvaroin*
frSga är? I detta, fall skulle glädjen öfvor
deras straffande blandat sig med en viss bäfvan..
Hafva de åter blifvit annorlunda behandlade;,
ivad bevisar dä deras exempel? Jo, att naed«
farten med de oskyldiga var öfverilödig. —
just som Hr. JL. påstår.
***) Man glöme blott icke ordens bcty-Alser
Laglöshet och sjclfsvåld yrkar då den,,
aora icke vill, att godtycket skall vara lag ?
Den mest’ sla^viska iMidergifvenhet för den*
verkliga lagen kan ieko befria honom från
denna beskylfriing. — Strängtj baudhafda
Lagar — o! gif oss dem! Strängt utöfvadt
fodtyr.kc — afvänd det ifrån oss,
Eädernes-indets milda Genius!}
hället och- icke samhället för lagarne, men
författaren vill reformera, lian älskar således
alt omvända idéerne) ”är det sannt att den
”någonsin behöfver på delta sättuprätthålla
”sig____bort då med samhället och den
”trygghet för hvars vinnande vi
underkastat oss det! Vålds-tillstånd. är särnra äu vild—
’’kets-tillstånd” j}.
*{■) Hvarföre icke säga ut’, hvad IIj>. L.
tillägger: ”våldsiunkt är ingen samhällsmakt?’’
Liksom kunde det ena bestridas, utom att
bestrida det andra.
Att samhället* är gjordt för lagarne, har
Hr. L, icke sagt. Det ar gjordt för
lagar-ne.s holgd, säger han. Vi för vår del
skulle icke vilja Bcstrjda någotdera. Vi skulle da
frukta , att man beskyllde oss för okunnighet’
i samhälls-läran. Lagen är till lar samhällets
-skull oeli samhället för lagens, likasom
medborgaren är till for. statens- skull, och staten
för medborgarens, likasom- löfvet är till för
trädets skull, och trädi-^t for lofvets, likasom
i alf organisk skapelse den ena delen i
allmänhet är. till för den andras skull , och det
hela för alfas,. oeli alla för det helas.
Så förhåller det sig visserligen ickc med
godtyckets lagar, iivilka blott kalias , men ej-,
vcikligen äro några lagar. Det är om
sam-liälls-lagar, soin vi tala. Dessas ändamål
är så högt, att man icke utan en viss
bildning kan lyfta sitt begrepp upp till det.
Ingen ting mindre är detta ändamål , än. det
eviga nödvändiga, i menniskonaturen. Att lag
må’finnas och eftcrlefvas,. är afsigten ,
hvarföre lag stiftas och samhälle inrättas. Kör
den råa materialisten ser väl effeeteu stundom
så nt, som om lagen- endast vore gjord ,
på der man måtte lå äta och sofva- i ro.
Denna lyckliga ro kallas då samhällets
ändamål, och- lagen tår ej heller något högre. Då
kunde man likväl äfven så gerna säga, att
lagen är gjord för äta och sofva, som att den
äT gjord för samhällets skull. —
Dbck, inskränkom oss till hvad Ifr. L. sagt:
’tSamh.Hlls-ordniugen är stiftad för lagarne»
”helgd.” Äfven for den, som vill blott äta
oeh sofva, bör det vara begripligt, att så
förhåller sig, och alt den stund, samhället
ickc erkände sig. vara stifeadt för lagarne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
