- Project Runeberg -  Stockholms Courier / N:o 105-131 1821. Courieren N:o 1-2 april 1821 /
918

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

länge vi äro elt folk af män, hvilka tåla
att andas frihetens luft och ej kunna andas
någon annan.

Vissa röster halva höjt sig och
profeterat oin faror lör fäderneslandets ära och
säkerhet, frambragta genom yttrandefrihetens
begagnande i ämnen, som röra statens
försvarsverk, embetsinäns förvaltning,
rättvisans gång och dylikt. Då man icke kan
uttryckligen neka rättigheten att begagna,
hvad lägen tillåter att begagna, upkallar
man dylika spöken, för att skräma oss
der-ifrån. JVJen inan beräknar illa sin tid och
vet icke, huru föga återstår, innan enda
svaret på dessa ängsliga diatriber blir ett
hånlöje. Hvad har sfatens ära att gära med
embetsinäns och domstolars felsteg? Är det
icl<;e tvärtom statens ära, som står på spel,
om vrångvisheten och oförståndet få,
obemärkta och onäpsta, vandra sin stråt? Att
de finnas, är ingen vanära* att de få
frodas i fred, är en bland de största, och man
kan vara Ö vertygad, alt just den
fullkomliga lystnaden öfver missbruk bevisar deras
tillvarelse; endast slafven tiger.

Men, i sin enfaldighet och ilska hittar
man på, hvad man kan, för att tysta
besvärliga tungor. Om det lyckas eller icke,
kun man icke döma; ,ty man har i sin
maklighet aldrig bekymrat sin hjärna med
spe-ciderande öfver tiienniskolynnet och
sanningens magt. Den nuvarande tiden är en
bok, bvari man lika litet studerat som i
någon annan. — Nu synes dock denna
jargon om statens fara och andra hjärnspöken
och fraser hafva begynt förlora mycket äf
deras kredit — och detta är en bland de stora
fenotnenerna af det förfldiia året. Man har
begynt lära sig __ om icke att verkligen
mera hylla tolerancen och tidens kraf, dock
åtminstone att dölja sin harm och sinälta,
livad man icke kan hjelpa.

Del vore dock föga tillfredsställande, att

publiciteten utvidgat sig, om den icke pÆ
samma gång förbättrat sig. Men det är
detta , som vi tro med rättvisa skrifvas p§
det förflutna årets räkning. Det är detta,
som mer än allt resonneiuent rättfärdigar
den så länge och så grymt förtryckta
tankefriheten. Ju större dess område blir,
desto ädlare blir bruket af hennes förmåga.

Visserligen se vi ännu vår publicitet
missbrukas för ämnen af alldeles ingen
eller alltför liten medborglig betydelse.
Tidskrifter finnas, hvilkas utgifvare föga
synas föresätta sig annat mål, än
personligheter, Iumjma, enskilda klagomåls,
obestyrkta eller tvetydiga upgifters
allmängörande. Men dessa publicister hafva, om
icke just hejdat sig i sitt skandalösa lopp ,
likväl synbart förlorat all aktning; och om
deras oförsynthet förer dem, liksom en
deras oförliknelige föregångare, i förderf;
så skall man icke mer finna gråterskor på
deras äras graf, icke mer ropa, alt genom
deras straff svenska friheten är förtrampad.

Deremot har medborgaren med
verklig tillfredsställelse sett andra publicister,
med större klokhet ock kan hända i
samma mån större kalLelse för deras yrke,
formligen vända om från deras vägars vil—
lo, högtidligen afsvärja smädelsen och,
liksom renegater i allmänhet, förklara sig for
de hätskaste förföljare af den lära,de
förut hyliat. Häri kan man ej undgå att
fin-jia det mest ovedersägliga prof, af
förnuftets erkända rätt, och af den redan för hand
varande eller snart kommande allmänna
liknöjdhet för små, ovärdiga ämnen , hvilken
ej tillåter någon tänkande författare att
längre fästa sig vid dem.

Allt syf tar tiii medborglighet; allt skall
utvickla sig till herrjiga frukter. Sverige ,
det första land , som efter seklets
hyälf-ningar och de gamla formernas brytning
kommit till lugn, skall icke blilva det si-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821a/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free