Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 i
Möjlighet att förvärfva fullständig
kännedom af administrationen brister då icke
annorlunda, än eå vidt administrationen är
tillstängd för — tryckfriheten. Öfversigt
och systematisering må vara litet svårare,
än den behöfde Vara och måste blifva,
sedan den collegiala formen hunnit
”ärligen begrafvas.” Men att någon ting af
interesset för ärendernas behandling
behöf-ver gå fÖrloradt genom denna obetydliga
svårighet, är oss icke gifvet alt begripa.
För den, som helt simpelt vill vela, om
regeringen är ond eller god, om det är
lag eller det är personliga afsigter, son)
följes , om landets väl och folkets rätt
respekteras , är det nog att tid efter annan
se och begrundade steg, som liafva någon
betydelse i denna väg, llvarje särskildt
exempel talar begripligare och
tillförlitligare, än många fdosoliska öfversigter,
mycken bearbetning och tecknatyderi. När
denna konst blir nödig, finnes ingen
allmänhet mer, som dömer efter eget
förnuft oeh öfvertygelse öfver sin regering;
1y så långt räcker ej äfven en bildad
allmänhets omdöme.
Gif oss då tryckfrihet i allt, som
angår regerings-ärender ___ och publiciteten
i dessa ärender är fullständig. Hvad soin
brister är dä tillgången till Statsrådets
protokoller, i fall man tror, att deras
kännedom gagnar, eller att ens dessa
protokollers tillvarelse gagnar. För vår del
hafva vi tillräckligt yttrat oss häröfver;
och vi tillstyrka aldrig, att för nationens
ögon må framläggas urkunder öfver en
Monarks skiljaktighet med hans Ministrar},
ty till annat skulle
Slatsråds-protekollerrras-allmängörande icke tjena. Det skulle
således tjena att visa , huru Monarken
sjelf-är skyldig till de misstag, som ske, och
huru lian har omkring sig rådgifvare, nog
likuöjda om hans ära,, för att nöja sig.med
reservationer, som frälsa dem från ansvar^
och icke använda det yttersta, icke
undanbedja sig hans tjenst, för att visa sitl
alfvarliga ogillande af företag., dem de
af-råda. Detta ändamål, jemte det att
blottställa Konungen personligen för ett tadel,
som alltid måste vara ololligt, skulle
blifva allt, livad’ man vunne. Bättre är då,
att Statsråds-protokollerne, så länge de
finnas , förblifva en hemlighet, att endast
besluten granskas, sådana de utkomma,
och att i alla de fall, der orätt skett, men
ingen minister blifvit tilltalad,
Constitu-tions-utskottet bär skulden att icke hafva
gjort ministrarne rättvisa — ej att desse
antagas hafva gjort sina reservationer.
Yi nämna Constitutions Utskottet. Det
har i Argus sin plats blarul beslåndsdelarne
af den controllerando makten, hvilken
äfven anses i allmänhet äga för liten
publicitet. Såsom controllerande makt har detta
Utskott ingen annan befattning, än att
granska Statsrådets protokoller. Om det är
orätt, att detta icke sker offentligen; så är
det äfven orätt, att nämnde protokoller
icke äro offentliga. Vi kunna således icke
instämma i klagan öfver brist på publicitet
i det ena mer än det andra.
livad publicitet Argus skulle önska
öfver Opiuions-nämnden, hvilken han kallar,
lika med Constitutions-Utskottet, en tuystér,
jemförlig med Tiomannarådet och
Stats-inqvisitionen i Venedig, omtalar han icke,
och det är tj oss gifvet att gissa honom
härutinnan; ty vi begripa ej, hvilken
annan offentlighet hos on dylik Nämnd skulle
kunna finnas, än att hvar och en äger få
veta, af hvilka ledamöter den består och
hvad beslut den lättar. Vi försvara i öfrigt
ingalunda denna Nämnd eller sjeifva dess
tillvarelse. Men huru den skulle kunna
vara mera offentlig, än den är, hvad
allmänheten skulle af henne få höra eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
