Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffa , påstås ytterligare, om Neapel vill afskafia
den Spanska Constitntionen samt antaga cn sådan,
som dess Konung ärnar införa, ocli som, enligt
hvad det tros, skall komma att aga mycken likhet
med den Fransyska chartan, — Konung Ferdinand
skall eljest, försäkras det, gifvit sitt bifall till
Österrikiska arméens framryckande, om ej
autoriteterne i Neapel till alla delar foga sig efter den
befallning, han till dem aflåter, och hvilken
genom Prinsen Regenten skall dem comnmniceras.
För öfrigt gS många rykten, angående Neapels
angelägenheter. Sannolikt är, berättas det öfver
Wien af d, 7 Febr., att Konungen cj ar sä
efter-gifvande som man väntat, att han åberopar sig pä
sitt parlament, att Franska diplomaterne rädt
honom bjuda sitt folk den Franska constitntionen ,
i hvilket faII lian torde resa till Sicilien, förlägga
sitt residens till Messina och derifrån göra
Neapolitanerne sina propositioner. (Konengen skall
hafva afslagit anbudet att resa till Wien, utan han
vill med snaraste återvända). Dessa alla åtgärder
skola dock komma att draga ut på tiden ocli
lein-na de stora frågorna olösta, huru Osterrikarne
skola återfå sina stora kostnader, och
Carbona-rismens spridande förckommas i Italien. I Wien
liar inan länge hyst den öfvertygelsen, att Neapels
occupatiou är säker, ehuru Engelska noten af d.
ig Jan. torde komma att göra någon ändring i
planen. — Ministrarne vid Laibach-conferencerne
äro: Kard. Spina, fiån Påfven; Furst Ruff o från
Konungen af Neapel; Marquisen af St. Alars au
och Grelve d’Aglié från Sardiuskn liofvet;
Stats-Rådet, Furst Ner i-Corsi n i, från Storhertigen
af Toscana ; Marchesc Alolza, från Ucrt. af
Mo-deua, hvilken dessutom är sjelf närvarande.
D. 2 Febr. utryckte från Laibach de
derstä-des liggande garnisons-regimenten och aftågnde till
Italien. Andra kommo likväl i stället, hvilka
mönstrades af Kcjsarne, hvarvid Konungen af Neapel
var närvarande.
Österrikiska Kejsaren har hållit tal till
Professorerne vid läroverket i Laibach, hvari han
säger: ”Krainer-studenterna hafva alltid varit
goda studenter. Söken att vidmakthålla deras goda
rykte. Hållen Eder fast vid det gamla, ty det är
godt, och då våra förfäder funno sig vai dervid,
hvarföre skulle ock vi icke göra del? Nu’ för
tiden äro så många nya idéer i svang, dem jag ieke
kan gilla och aldrig skall gilla. . Akten J Ér för
dem , och hållen Er vid-det positiva; ty jag
be-höfver käcka och rättskaffens undersåter, och att
bilda ungdomen härtill , det är eder pligt. Den ,
som skall tjena mig, han måste veta att lyda hvad
jag befaller. Den som ej kan göra det, eller komi
mer fram med nya idéer for mig, lian kan gå
hval t han hchagni, eller ock skull jag förstå att
göra mig af med honom.”
Frankrike. I Linioux ville en far vid dopet
gifva sin son namnen: Benjamin Coiislant Liberal,
men presten vägrade det sista, ända till dess
man fann, att ett af kyrkans helgon hetat Liberalis.
Den nTConstant i deputerade kammaren så
bittert ladladé, af deputeraden R i bard, f. <1.
pnrla-nicntsrSd i Rönen, författade och bland
ledamöterna utdelade skrift går ut på att lievisa, det all
oenighet i Frankrike ocli alln planer, som anläggas, böra
tillskrifvas de läror, som af åtskilliga bland
kammarens ledamöter offentligen a1,kunnas från
talare-sloleii; ocli dessn deputerade beskv 1 ler R. öppet, att
vara äregiriga samt skyldige till alla uproriska
anläggningar. Följande beviser det: ”de rosa sig
så-aom frihetens försvarare, men saken är dem
ingalunda om lijertat. Sjelfva anarkieu vilja ile väl ieke
hafva införd, men de önska den dock, cincdan deu
tjenar dem för öfvcrgÄng till despotismen,
Medan anarkien varar, skola de hålla sig stilla, för
att sedan efter sina nfsigter kunna använda dess
stormilar ocli sluteligen nf dessa biifva förda till
foten af en despots thron, och der återfinna, den
ene, på spetsen af sin värjn, ett majorat i Prenssen,
Ryssland eller Ungern; den andre sin plats i
Statsrådet; den tredje vid Polisen — allt i alsigt att
åler kunna bland oss få verka på sitt fordna
liberala sätt” o. s. v. Då detta ämne behandlade* i
kammaren, utfor äfven Manuel på det bittraste emot
nuvarande ministére för dess undantagslagar.
Anledning till lika bittra debatter gaf äfven
den, under Napoleon utmärkt fdrljeuta
Bntaillons-chcfcn Lorriére’s klagan. Krigsministern hade
för-alskedat honom i Sept,, med den enkla förklaring,
”att Kort ungen, underrättad oin L:s tadelvärda
förfarande och oppositions-grundsatser, befallt hans
utstrykning oeh indragning af lians lön.” L. hadc
begärt krigsrätt, men det hade inan vägrat. lians
grundsatser voro hans egendom ocb aiigingo
ingen, så länge lian ej genom \ Itre handlingar röjde
dem. Kunde man beröfva honom ntvägarua for
sin existens, så kunde man äfven göra det me.! alla
andra Officerare på lialf sold, o. s. v. — Gen. Gr.
Donadieii åtog sig nb L:s sak, förklarande sig
här-mcdelst bevisa, att han handlade med nfseendo på
saker, ej på personer. Logaruo borde skydda en
livar vid det han ägde, endast en luglig dom kunde
beröfva någon sin rättighet, o. s, v. I synnerhet
antog sig D. fdrtjenta krigares sak, (ehuru mail
likväl anmärkte, att han bland sina exempel endast ci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
