Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terade rojalistiska.) Etienne, Basterrcclie, de St.
Aignan, Gen. Foy tadladc alla ministeren. Att
be-röfva någon ain grad vore ett straff, raen allt straff
förutsätter dom. Att tillsätta vore väl Konungens
rättighet; tuen graden vore sedermera Officerarens
egendom, hvars afkastning tillhörde honom, —
Det vore jesuitiskt, yttrade Hr. fiastcrréchc, att,
såsom utrikes Ministern, (hvilken svarat på tö re
-gående) göra skillnad mellan gradens värdighet och
den tillhörande inkomsten, (ty Ministern hadesagt,
att graden vore belöningen för tappra krigares
mödor och således sin innehafvares egendom,
hvilken man ej heller velat fråntaga den klagande;
men som militärpersoners placering är Konungens
rättighet, och Konungen afven kunde försätta dem
i inaeti vi tet, när de ej beholdes och den så
kallade lialfva solden endast åtföljde
inactivitcts-tillstlu-det, så följde att äfven härmed kunde efter
god-tycko förfaras). Sjelfva den oförsonliga Louvois,
tillade Hr. B-., hade dock ej förfarit på detta
grymma sätt mot de Franska Marskalkar, som vägrat
att tjena under Turen ne. — Hclu L:s förbrytelse
bestod deri. att han var en liberal, yttrade d. St.
Aignan, _ Gcu. Foy anmärkte, att under dessa
diskussioner hadc man åter börjat tala om
cou-spirationer, anläggningar mot thronon, petarder ;
löjliga yttranden, frumstälida ff vissa menniskpr
blott i afsigt att uprela sinnen j men klandervärda
så mycket mera, sem Konungens egna ord borde
bidraga till sinnenas lugnande.
Man gör den löjliga antnärknihg att, en
liberal skall halva författat Gen. Donadieus (den
häftiga" Ultraistens) vid detta tillfälle hållna tal.
Häftiga debatter npstodo th 7 Febr, i
anledning af yttranden rörande trefärgade cocardcn. En
Licntenaut Chrétien, i tjenst vid Josefinska gardet
i Spanien , bade fordrat sin innestående lon.
Sedan Spanska regeringen afslagit hans begäran , på
skäl att bifall skulle vara ett godkännande af
ustu-pationcu, hadc han vände sig till Franska
Krigs-Ministern, och afven fått afslag af sninma
anledning. Gen. Foy föreslog ansökningens
öfverlem-nande till Krigsministern, som borde pröfva,
huruvida Chr, frivilligt eller på befallning af Napoleon
tagit tjenst i Spanien. Scbastiaui ansåg detta
billigt, då man till och med pensionerat personer, som
fört vapen mot Frankrike’, men Hr. Pasquier trodde
Frankrike hafva nog med sin egen
milifatrs-besold-ning, litan alt hcliöfva belasta sig med den
Spanska. Gen. Foy trodde, att de röda och
dcS-far-gade cocardcrun delat i Spanien lika lott, ecli att
Engelsmännen ieke gjort skilnad dem emellan.
Benämningen 3 färgad cocard väckte ett häftigt bul-
ler, men talaren nprepade med ifver: ja! den
ärofulla 3-färgade cocardcn. Dudon påminte uu om
lagen, som förbjuder besagda cocards nämnande såsom
nproriskt. Tarayre tog cocardens parti och
erinrade derom att en Fransk Konung (Ludv, XVI)
burit dcu, Manuel talade i samma anda. Sigill—
bevararen tog till ordet: ’"Fransyska hären hadc,
under hvad färg den ock burit iörvärfvat en
utmärkt ryktbarhet; en sanning, den ingen iblaud
oss bestrider; ett förhållande, hvaraf äran alltid oss
tillfaller. Men vi böre ej anse oss blott hafva
varit Fransmän under en tid af 25 år; utan vi äro
äfven arfvingar af all den ryktbarhet och den ära,
som tillhör det Kongliga och legitima Frankrike. Alå
inan derföre låta bli att ointala dessa färger såsom
ärans och frihetens enda sinnebild, ty sådant kunna
vi ej tåla! (Häftiga rörelser) Ja, det är sannt, en
gränslös ryktbarhet är skördad; men hafva
Fransmän någonsin burit vapeu utan att skörda ära ?
J sägeu, att dessa färgor äro frihetens färgor.
Hvilken lögn! M. II. Sedan dessa färgor infördes,
krossades den lagliga throneu och dess spillror
fläckades med Monarkens blod. Sedan dessa
färger infördes, hafva tyranner, den ena
våldsammare än den andra, bärjat Frankrike. Med våra
gamla Monarkers bvita fana återkom friheten,
infördes denna loyala till lagarnes helgd ägnade
kammare, hvilken uudanrödjer all fara från throneu,
men äfven sjelf ifrån ibrouen hemtar sin kraft och
sin säkerhet. Med denna Ii vita fanas återkomst
blcfvo vi tryggade vid frihetens åtnjutande, den
frihet ncmligen, som är lagbunden ocb som gör
nationer lyckliga, som är fiende till cu hotande
och tygdlÖ8 auarchi , hvilken alla ej 110g kunna
frukta, men som likväl synes önskas af vissa
personer. B. Constant nöjde sig med att säga, att man
ej af termen ärorik, nyttjad om trefärgade
cocar-Jen, bordt göra så mycket väsende, utan hadc
kunnat låta uttrycket passera .utan att fästa sig
dervid. Af en stor pluralitet antogs nu att man
borde återgå till ordningen för dagen.
Rättelser:
I foregående hlad, sid. $56, a:a spaken raden 6
nedifrån, står iSläi läs 1818.
Sid. 957. lJa spalten, raden 16 upifrån, står snika;
läs snilla el. försnilla.
STOCKHOLM,
Tryckt hos £lh och GitKitiit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
