Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s teisen uphörer. Alla knnra ej komma lika
långt; men lål alla Lomma så långt de
kunna ___ och tillräckligt många skola komma
dcrhän, att kunna controllera och motväga
en hvar, som skulle vilja missbruka sin
la-lang. Se iler, hvad obscurunterna frukta.
Men de ljusa den tanklöse med det rukt
motsatta löi igilvandct, att sedligheten lider
ai allmän oplysning.
Medan nu denna oplysning är på
vägen, anmärkom en klippa, som verkligen
kunde blifva larlig tör henne. Det är den,
att fordra för mycket af det folk, man
har-Knappast kan man så lågt nedsätta sina
fordringar, att man icke biingar detta folk
i koller, och ej mer kan beräkna, hvad det
företager. Man ser bedrölliga exempel, huru
de rusta sig till försvar. Vederbörande
förnäma blygas knappt för någon grad af
infami, nar fråga är, att en häcklare (ordet
grcihékare är för närvarande profaneradl)
skall allönu» för sina anmärkningar.
Himmel och jord skiljas icke från livarannan.
All ting försvaras, allt fördömes, allt
sam-mansqvalpas efter omständigheterna. Ingen
ting är så rent och heligt, som ej smutsas
__ ingen ting sä us» It, att det icke helgas
och användes. Ölveidriften är väl en
säker räddning från all verkan hårat’ på
folket. Malte blott, sedan man en gång lä«t
sig fört villa om denna verkan, galenskapen
icke vända sig till alfvarsamare försök!
Medborglig aktning är mycket i
denna strid, liksom i många andra bekymmer.
Men den, som skulle vilja trösta sig
dermed, bör icke glÖma en annan makt, som
också betyder något, och stundom mycket,
allt efter samhällets olika skick. Ve dig,
som dristar på allmän uktning, om du en
gång bryter mot etiketten och blir utskrat-
tad i socieféen! Dill medborglig» anseende
bålar dig föga.
Hvad är då .societéén? När bekläddes
den med en så fruktansvärd makt? .
Samma dag, som cen upslukade det husliga
liftet och det offentliga; Samma dag,
dä’för-tjensten upfiÖide att vara offentlig och
skönhet orIt bobag blefvo det i stället. Ty nu
mera huru kan Väl Jöretiädet dem imellan
blilvct stridigt? Hvad smickrar osv mer, att
heta qvicka eller förståndiga, älskvärda
eller dygdiga,. vackra’ eller aktningsvärda?
Fäderneslandet smickrar ej. Det är en gryin
vän, som; för att vårda vår ära, förehåller
oss ouphöriigt våra svagheter. Ur*t
bekymrar sig platt ieke att förljufva vårt lif. Det
vill endast bafva’ våra namn räddade åt
minnet.
Att lefva for fäderneslandet är då ,l
så till sägande, att aldrig lefva i det
närvarande. Delta är lätt endast för dem,
som i allt fall icke förstå att njuta sitt lif.
För dem är detta njutning ____ lör alla an-
dra upoflring, med eller ufarf njutning!
Så länge man fiker efter lifvets glädje, vill1
förvärfva , vill oingilva sig raed allt méra
nöjen ocli beqvämlighel , är man töga
skicklig att högre värdera medborgligJu tens
framsteg än sin egen framgång i den krets,
der egenkärleken fostras oel» äggas med
alla uptänkliga^ medel. Men också är det
endast en sådan krets, som kan göra oss
kalla för fäderneslandet, liknöjda om allt
a.inut a r oss sjeifva, i falt vi nemligen
icke sakna all bildning, ai 11 begrepp o.n
samhälle och allmänt väl. _
’’Spanjorer-rne kunna blifva patrioter, emedan de
”äga så litet husgeråd såg man ej
längesedan med skarpsiomghel anmärkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
