Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tagna Öfver allt, der verkliga constitutio-
ner finnas-.
k) ”Konungen kan hvarken. bemagtiga
sig någon enskild persons eller
corporations-egendom, eller störa dem i deras besittning
och nyttjande-rätt; och skulle det i något
iall vara nödvändigt för något, för staten
erkänd t nyttigt, ändamålatt beröfva någon
sin (hans?) egendom’, så kan det icke ske,
utan att han vid samma lid blir skadeslös,,
eller, efter sakkunnigas dom*‘ (mätismanna
©rdom) ”erhåller en behörig ersättning
der-före.” Sådant tyckes icke vara dicteradt af
begäret att allt för mycket kringskära
Ko-Bungamagten. Sveriges Konung äger icke
sådan magt (16 §. Reg. formen), utom hvad
74 § Reg. f. stadgar, angående matvarors
rekvirerande för arméen.
l) ”Konungen kan ej beröfva någon
sin (doss?) frihet eller af sig sjelf
bestraffa någon. Den Minister, som undertekriar
befallningen dertill, oah den domare, som
verkställer den, äro-nationen ansvarige
derfor oeh straffas såsom skyldige till ett brott
siot personliga friheten. Blott i det fallet,
då Statens väl och säkerhet skulle fordra
någon persons häktande, kan
Konungen-utfärda, befallning dertill,dock med vilkor,
att den häktade personen inom 48 timmar
Öfverlemnas åt behörig domare eller
domstol.” Detta undanlag från rättvisans
vanliga gång är utan tvifvel eftertankligt och
förråder åtminstone intet slräfvande efter
en alltfler stor.frihet. Ingen ting är
farligare,’* än att lemna stort ruin åt
godtycket i så kallade statsbrott. Engelska
lagen har tvertom med större sargfällighet
sörjt för den anklagades säkerhet, i- frågan
om dylika brott, än i frågan.om andra.
Svenska lagarne gifva ingen större rättighet till
arrestering i högmåishrott än. i andra.
Efter att sålunda , punkt för punkt,
bafva g.nomgålt Spanska grundlagens stad-
ganden enkom i afseende
påKommgamag-tens gränspr, torde det vara nödvändigt alt
ur de åtskilliga andra lmfvud-af delningar
framleta de ställen, som syfta på denna
magts inskränkning. Bland dem
förekommer först dtt, enligt hvilket Konungens
veto vid Cortes’s beslut icke kan uprepaa
mer än två gånger.. .
Sedan Corles fattat ett beslut och
detsamma är, genom en deputation, till
Konungens sanction öfverlemnadt, följes
denna procedure h som vi anse oss böra
ordagrant intaga r
r45) ”Konungen gifver
dennasanction , genom följande, egenhändigt skrifna,,
formel: skall offentligen kungöras. sasorn
lag (publiquese conto ley).’*
r44) ”Konungerr vägrar sm sanction
med följande, likaledes af honom
egenhändigt skrifna, formel * hänvisas-dier till
Corles (ouelva a las Corles) och bifogar
tillika en framställning af de ska!, på
livif-ka han vägrat Sin sanction.”"
*45) ”Konungen har 00 dagar, för att
be tjen a sig af detta prerogatif. Om haa
inom denna tid hvarken gifvit eller vägrat
sin sanction, ’ så skall delta så anses som
han gifvit den,, och (han?) skall verkligen
gifva den.”
t47) ”Vägrar Konungen sin. sanction,
så kan detta ämne (?) icke åter komma under
öfverläggning- hos Cortes detta år (?); dock
kan det ske följande året.’’’
1.48) ”OVn samma läg-utkast å nyo
foreslås, antages och gillas af följande årets
Corles,. så kan Konungen, sedan det
blif-vit honom forelägdt,. för andra gången
gifva eller vägra det sin sanction med de
i 145 och »44 Art. upgifna utlryck, och
i sednare fallet skall detta ämne samma år
icke komma under örverläggning.”’
i4q) ”Om samma lag-urkast hos
följande årets Cortes för tredje gången före-
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
