Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
▼5ra läsare, som behaga göra sig reda för
saken, kunna läsa det uti N:o 122.
Argus skiljer, såsom billigt är,
imel-lan hufvudsuk och biomständigheter, och
förklarar domaren öfver den förra också
vara domare öfver de senare. Den förra
är Rryggers brott, begångne på främmande
botten _ de senare hans angifvelser emot
andra Herrar och män. Om någon annan
auktoritet än Argus’s egen för denna sats
skulle behöfvas; så vore det troligen lagens,
hvilken dock ingen ting annat härom
stadgar, "än att ”thet, som af någon hufvudsalc
”flyter, såsom skadestånd och
rättegångskostnad, med mera, therå man sig
förbehållit att särskildt kära, dömes i then Rätt,
,’som i hufvudsaken dömt.” Nu flyter, såsom
oss synes, Bryggers angifvelse mot andra
personer alldeles icke från lians
bekännelser på 9ig sjelf__ aldraminst flyter den på>
sådant sätt, som lagen här beskrifvit; och
vi begtipa icke, när den af oss åberopade
lagen: ”hafver någor å flera ställen gjort
”enahanda missgerning; ransake och pröfve
”domaren å hvarje ort, om han till
ger-”ningcn saker är; men varde dör..d för allt—
”sammans af then Ratt, ther han sist lag—
”föres,” skall finna tillämpning, om den icke
skall lämpas på förevarande händelse. Vi
hemställa till den Kongl. (första)
Hofrätien-sjelf, om den dagligen, i de vanligaste måly
tjufnads-, snatteri- och slagsmåls-händelser,
förfär efter någon annan regel; om en
Härads- eller Kämnersrätt under denna Kongl.
Öfvcr-domstols inseende skulle undslippa
heifran, i fall den befunnes hafva utsträckt
sin domvärjo öfver häradets eller stadens
gräns och ransakat öfver brott, som skett
u,tom densamma; och om det således kan
vara möjligt, att icke vi, utan Argus, haft
rätt, då han påstått, att en Bryggersk
rau-sakning inför denna Kongl. Hofräll ägt rum,
men vt deremot förnekat möjligheten af en
sådan ransakning, öfver de ämnen, han
upgifvit.
Vi hemställa deremot ingen ting till
Argus. Vi veta , alt det ej är honom, som
det höfves att göra anmärkningar, som
redan äro gjorda. Han betraktar dem
naturligtvis såsom deras uphoismans
välfångna-egendom, den man väl kan göra till
föremål för tvist,, men aldrig egenmäktigt
tillegna sig5: och det är derföre, utan tvifvel,,
som han heldre bestrider än antager, hvad>
han icke sjelf haft äran alt först inse ___
i synnerhet vid händelser,, då-,, såsom nu,
han sjelf börjat bringa ämnet å hane.
Allt går bra, så länge det blott eyi
händer honom, a!t saken kommer under
götha Hofräfct och således tiligångarne på1
lärska underrättelser blifva ojemiorligen
försvårade. Färskheten är med räLta hans
valspråk.. Den utgör esomoftast grunden
för allt merkantilt värde r t. ex. på aborrar,,
smör, grönsaker, mod- och lux-varor samt
sqvaller i tidningar. Allt livad» som har ett
mindre merkantilt eller mindre förgängligt
värde, ligger honom liksom mindre nära,
lyckas mindre för hans annars omätliga
förmåga, troligen derföre, att detverkar mindre till
national-medvetandets utbildning, än dessa
sötsaker för sqyaliergomen, som i törening
med de stora ropen om denna utbildning
tvifvelsutan äro» grunden, till hela. hans
framgång..
Vi skulle- nästan förebrå oss denna
sista anmärkning, såsom smädlig, i- faliden
vore gjord mot någon, annan än Argus.
Men- så- kan dem ej tydas- af honom sjelf,
smädelsens liberala fiende, som upfuunit
konsten att vanhedra och förtala, så
mycket man behagar, utan att . vara smädare.
Inför honom måste vi vara saklösa , oin vi
äu inträngde oss såsom spioner — spioner
älskar han annars icke ___ i enskildt sam-
(jväm och utspridde kring publiken, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
