Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varden i detta samqväm dansat pålska, med
hatt och käpp i handen, -och gjorde oss
derÖfver lustiga med hvarjehanda tydbara
reflexioner -i. .eller .om vi utspridde sagor
.angående akademisk .vältalighet öfver
materiella substrat till -violoncell-spelning ____
eller om vi mot en publik actor, en Hr.
iLaarin, insinuerade, ;att han tilläfventyrs
hejdas af någon annan .instruction
(naturligtvis någon inre, då man ej vet om
någon yttre) hvilken är i strid med
Justitiæ-iKantzlerns, foch liYars ändamål är , att
ingen af de i saken angifne personer skulle
blifva skyldig och ingen oskyldig , men
imörker och misstanka stadna ölver alla o.
s. v. T ver tom måste han erkänna, att detta,
just delta, är rätta sättet att utbilda hos
nationen ett medvetande, och ett
medvetande af ädel smak lör det allmänna och
vigliga, oskiljaktig "från förakt .’för
småaktighet, låga anfall, smädelse af hvad slag
som helst.
jR e c 9 n s i o n.
OPorts. fr. N:o it5).
Ändringar i Spanska constitutionen
blefvo på detta sätt underkastade
formaliteter, så svåra och erfordrande eå lång tid, alt
man nästan kan anse ändringars
företagande omöjligt. Detta skulle ock vara enda
correctivet mot den otvifvelaktigt falska
och orättvisa grundsatsen, att Konungen
icke har någon röst med i grundlagars
stiftande. Vi hafva förut visat, huru i det
hela öfverflödigt Xonungens veto är vid
stiftningen af allmän lag, som gäller blott
medborgare emellan. Men vid grundlag är
detta veto ej mindre nödvändigt- än billigt.
Ett contract mellan två bör icke kunna
upgöras af den ene. Då vi sålunda döma,
utgå vi naturligtvis från den grundsatsen ,
att samhällsbyggnadens sammanhållande
ert-dast kan åstadkommas genom särskilda
krafters motvigt, d. v. s. genom den lagbundna
•monarkien. Antager man icke på förhand,
Ælt denna är det enda möjliga medlet till
frihetens bibehållande, då hafva
Spanjo-rerne rätt.
Ett slags inskränkning i regeringens
magt, eller rättare i dess inflytande, är det
stadgandet, att Ministrarna (Secretarios del
despacho), Statsråden eller Hof-embetsmän
icke kunna väljas till deputerade vid
Cor-•tes , äfven som ingen af regeringen nämnd
embetsman kan väljas för den provins, der
han bekläder sitt embete. I liera
consti-tutioner har man stadgat dylika
försigtig-hets-mått mot regeringens inflytande.
Ein-betsmän , nämnda af regeringen , har man
fruktat, skulle icke nog oegennyttigt
bevaka folkets rätt. Tacksamhet för
utnämningen och fruktan för afsältning skulla
förmå dem att i allt befordra Kronans
a£-sigter, på folkets bekostnad.
Det är en snart besvarad fråga , men
på hvilken man imedlertid ofta förvillar
sig: böra regering och folk alltid betraktas
såsom i strid med hvarandra? Är detta en
naturlig följd af samhälls - inrättningen ?
__ Och, dessutom, fruktar inan mindre
embetsmännens kreatur än embetsmännen
sjelfva? År ministerial-partiet i Engelska
och Franska representant-kamrarne nu
öf-vorvägande, derföre att Ministrarno sjelfve
sitta der? Skulle icke vara möjligt, att
Ministrarne, just derföre att de
personligen måste försvara sina förslag och sina
åtgärder, både få vidsträcktare åsigter a£
ämnena och större aktning för den
off-nt-liga granskningen och allmänna rösten ? Det
vore lättare för Englands Ministrar, då de
äga en gifven pluralitet, att, med förakt
för alla oppositionens bemödanden, blott
låta sina kreatur votera än alt sjelfve klä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
