Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
muntran o. s.’ v. Då något företag, som
öf-vergår stadens egna krafter, befinnes vara
nödvändigt, anmäla Magistraterne det hos
den auctoritet, vi straxt få lära känna, och
under hvilken de i allmänhet sortera.
;(Forfs, ,-e. a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
NeapeL .Parlamentet samlades d. 11 Febr.
ocli d. 13 öpnades det af Pr. Regenten, under ett
ofantligt tillopp och fröjdeskri af folket. Sedan H.
K. II. hållit sitt tal ocli Presidenten (Galdi) derpå
gifvit ett märkvärdigt svar, aflägsnade sig H K. H.
och Utrikes Ministern, Ilert, af Gallo sorh d. io
Febr. kom till Neapel, upläste en utförlig
berättelse om sin beskickning till Laibach och b vad som
uppehållit honom på vägen. Han hade varit
kallad dit endast för att höra Congressens beslut.
Derpå framlade han de med de främmande makterna
Vexladc noter, hvilkas granskning öfverlemnadea åt
ett Utskott. Sessionen var grufligt bullersam; Gallo
kunde icke sluta läsningen af depecherne.
Andligen lyckades Presidenten alt stilla bullret. En
Ledamot föreslog, att Konungen skulle kallas ntt,
inom tio dagar, vara-tillbaka i sina stater, vid
äf-ventyr att blifva förklarad Kronau förlustig,
(Märkvärdigt är det vittnesmål, som den nu i Neapel
vistande Lord Colchester, förrtt Engelska
Underhusets tak-man , under namn af Abbott, i ett bref
gif-ver om den goda anda och ordning, som råder vid
Ncapclska Parlainontets öfverläggningar). Följande
dagen förekom cn motion angående Sicilien ;
några deputerade, so;n äro Officerare, begärde och
fingo tillåtelse att gå till arméen; -något tal upstod
otn medel till krigskostnaderne, och ibland annat
beviljades ^o-’Mimstcrn 60,000 iDucatcr, ’för att
genast utrusta /en hop lätta fartyg och a-fregatter.
Den i5 afgaf Hr. Borrelli utskottets betänkande
öfver <lc af Hertigen af Gallo framlagda papper.
Betänkandet innehöll cn öfversigt af Neapels och
Europas händelser tinder de 3o sista Sreu, ocli en
skildring af Nenpelska revolutionen jemte det
ovärdiga och oförtjenta bemötande, som i Laibach
vederfarits Konungen, hvilken-bäst kitnde intyga
renbeten af sitt folks afsigter. nan slutade med den
förfärligaste målning af det forestående krigets
fasor, Imlka Neapolitanerne dock, älven om dc alla
skulle förgås, hellre underkasta sig, än dc gå iu
på de orättvisa fordringarna. Sedan föreslog han
tre beslut, livilka, .efter det Berni, Nicolai,
Poe-rio, Pepe och Dragonetti enthusiastiskt hade talat,
enhälligt antogos med bögljudt bifall. Dessa
beslut voro: l:o att Parlamentet icke ägde bifalla de
-tre Makternas förslag, som hade till föremål
con-stitutioneus förstörande och landets occupation.
Iivarjc Konungens skedda eller tillkommande
handling, hvilken jtridde emot Dess ed på
censtitutio-nen, betraktar Parlamentet -såsom icke härledd från
Hans fria vilja, äfvensom det anser Konungen vara
.-i tvångs-tillstånd, hvarunder Hertigen af Calabrien
■skall bibehålla rregeringen. I enlighet härmed och
med constitntioncn skula alla medel till statens
•räddning .användas. ,2:0 Båda Siciliernes folk är
.-naturlig-bundsförvandt med alla dem, som ega dess
-eller någon annan Constitulioii. Det blandar sig
icke i andra staters styrelse, skall icke tåla, att
andra blanda sig uti dess , och skall använda alla de
medel, det äger, att andra makter ivke afvika.fdn
■ dessa grundsatser. Det gifvet tillflykt åt alla, .som
blifvit törvisade för fria tänkesätt. Det gör icke
fred med någon fiende, så länge lian håller d<ss
område occuperadt. 3-.o För sitt vederlägga den
meningen, att constitntioncn icke liäiflcte från
folkets vilja, utan från cn seet och några soldata ;
att hon icke kan förekomma anarki, och hotar
att störta thronen; äfvehsom för ntt hindra den af
•Congressen åsyftade söndring i folkets -tänkesätt ,
uppställas några deelarationer ouh förklaras lör
brottsliga mot Fäderneslandet alla de, som skulle
söko stifta söndring i National-tänkesättet :genom
systemer, nfvikaiulc från Constrtutionen ; alla,-som
under någon slags form eller förevändning skulle
förblanda förbrytelser med Constiliunens sak och
dermed belläcka densamuin ; alla, som skulle söka
förminska vördnaden för den Kongl. och
laggif-.vande auetoriteten; alla, som skulle söka himlra
lagarnas verkställande, Kiigsdiscipliucu och
allmän-•na .ordningen.
(Vid denna-session-voro Spanska,
Nederländska och Engelska sändebuden, samt Engelska
Amiralen, jemte flera Officerare, närvarande ocli
hel-•sades med ett bögljudt och allmänt utrop
af’’Lef-ve England,” då innehållet af‘Engelska
Regeringens forklaring i L.iybach här blifvit bekant.
Efter dessa beslut tviilar -nian icke mera om
krigets utbrott, och om det förtviflade motstånd,
’Neapolitanerne komma att göra. Ingen vill höra
talas om att gifva sig, och Prinsen‘Regenten har
lorvat och synes besluten att dela Nationens öde,
Mycket kominer troligtvis att bero på första
slagtningen Lyckas denna, komma Romarnc icke
länge att hålla sig stilla. Stor euthusiasm märkes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>