Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den åberopade ccmccs3ianen ej kan på
dessa lagar äga någon inflytelse och alt, om
älven, eoiot all sannolikhet (!)
Borgareståndets afsigt varit alt samtycka till en
iflimi-terad näringsfrihet, sådant likväl ej rimligen
kunnat medföra någon rubbning uti hvad
af Kongl. Maj:t blifvit i nåder förordnadt,
angående sättet att lörvärfva rättighet till
idkande af borgerlig rörelse eller
håndtering *) hvarorn icke ens fråga kunde af
något Riksstånd eller af alla Riksstånden
väckas annorlunda, än i enlighet med
Regeringsformens föreskrift i 89 §, som tillåter
Rikets Ständer att, i afseende på förändring,
förklaring eller nphäfvande af lagar, som
röra Rikets allmänna hushållning, framföra
sina underdåniga önskningar, sedan slika
frågor blifvit af Allmänna Besvärs- och
Oeconomie-Ulskottet utredda. I denna
således uti Grundlagen uttryckligen bestämda
ordning har, så vidt Collegiuni är bekant**)
icke till Kongl. Maj:t inkommit något
Rikets Ständers underd. hemställande
angående sådan utsträckning af rättigheten att idka
borgerlig näring, som man förment vara af
KoDgl. Maj: t i nåder bifallen.” ***)
önskan, att allman näringsfrihet mätte
inforas, octi Kongl, Maj:t derpå fäster nldigt
af-seentle; da torde skrivännrriic önska, alt den
förmenta gmudlags-helgdcn icke sS plötsligen
blifvit fråntagen skråtia. Kongl. Collcgii
premiss är dock god; få lin se slutföijdcn.
, Riktigt; ty om förvärfva var ej mer frågr>
dS livar man ä g’d e.
.**) Ingen ting behöfver vara CoJJcgiiim
bekant, utoui hvad- Kongl. Maj:t till nnderd.
efterrättelse utfärdat. Härmed böra de Kongl.
Collegifriic Stnöjas.
***) Talade man om lagstiftningssätlet vid dessa,
conccssioncrs npgörande, ocb ville tuan blott
deraf sluta till, livad de böra angS; så
kunde mail lika lält säga, oaktadt klara
ordalydelsen, alt de ieko röra n4 §, do deri
stad-fästade privilegier eller, med ett ord, någon
ting till grundlag börande; ty grundlagsfrågor
afgöt as uicd uelt andra formaliteter ___ se lie-
Collegiuni anser concessionerna blott
såsom ömsesidiga utbyten af do under ii4
$. begripna rättigheter, ’Meut 11 varje Stånd
ägde magt att afstå till förmån för andra
medborgare-classer eller stånd.”
Borgareståndets concession kunde således ”icke
sträckas utölver gränsen af ståndets behörighet
att i detta ämne besluta” och ”kun icke
annorlunda iörstås, än att Ståndet
derige-notn undanröjde det hinder för andra
nied-borgare-classer att förvärfva burskap å
slads-manna-näring, som kunde äga sin grund i
någon dess enskilda ståndsriitt *j-); h varmed
således liäfdes alla tvifvelsmål om frihet
för Frälseman nti ingå äfven i sådan
borgerlig rörelse, eller handtering, som ej
kunde anses vara dem, enligt 19 §■ af
Ade-liga Privilegierna, tillåten j-j-).” ”Om Bor-
geriugsfonnen, som redan var gillad ocb
antagen, lä ngt innan conccssioucrua bcslÖtos. Det
torde således vara vådligast att låta bli all
gissning frSn stiftningssättet till föremålet, och blott
nöja sig med klara ordn-förståndot. Dessutom,
då Konungen besluter något, är det
liödvän-digl, att i beslutet står: delta Iiafva vi
bcslu-tit såsom ekonomi stadga, eller såsom något
annat? Är en Kongl, författning ogiltig, i (all
den handlar om ett ekonomiskt ämne och
Standerne framställt sitt beslut derom under
annan form, än såsom underd. önskan? Agn
Konungens beslut i ekonomiska frågor icke laglig
kraft,i fall ständerue öf verens k o in mi t
derom, eller clt stånd bcgifvit sig dertill? Man
kau nästan förvånas öfver enkelheten af dess*
frågor, och ännu mer öfver den, som elt
ögonblick skulle hesilera vid deras besvarande,
•£) CollegitiDi har således 1812 icke blott
förhastat sig, i sin åsigt, utan också ljugit i
sin npgift; fy nian påminner sig den dä
yltrade sats, att ”rättigheten till borgerliga
nä-rmgars idkande , efter genomgången läro- ,
öfnings- och tjenstclid, eller aflagde prof och
undi rgångne förhör, har uti fiidt rneslandet
aldrig varit någon viss klass af medborgare, med
andras uteslutande, förbehållen,
ff) För alt blott hafva ett tvifvelsmSI (som
dock aldrig-cxistcrol) npoirrade således
Rid-derskapet 00b Adeln sina stora j»i erogativer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
