Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garestandet härvid ej i sjelfva verket gjorde
i ägon stor upoffring *), medgaf likväl
Ståndet llidderskapet och Adeln enahanda
näringsratlighet, som ståndet sjelit ägde **).”
Derpå anförer Kongl. Collegium, att
Kungörelsen d. ö April 1810 ”ej är beledsagad
al något stadgande, som ändrar
förfättnin-garnes föreskrift angående den ordning,
ii va 111 ti burskap å handel eller handlverk
må erhållas ***Joch att den således ej kan
innebära mer än hvad concessionen
innebär. Collegium anmärker sluteligen, att
Konungen , som äger stadga om
skrå-författningarna , såsom om andra ekonomiska
ämnen, nedsatt en cominitté, att utarbeta
iörslag om hvad som bör iakttagas vid
burskaps vinnande; ’’hvilket förutsätter, att
Kongl. Majl ieke‘ansett en oinskränkt
näringsfrihet vara, igenom 1810 års
Kungörelse modgilven ’
som i c k« voro något t virve1srri8l underkastade?
Och för hvilken fördcjs vinnunde? Jo;
ingalunda JÖr (Ädcrneriaudcts vä) ; icke för att skalfa
frihet och liberalitet tillträde i delta af
skråtvång och slånds-interessen sönderslitna
fädernesland {såsom inan hittills trott oui Adelns
verkligen bögsinla couceRsioner); utan helt
enkelt fpr alt skalfa adelsmän rät t att blifva sk( —
makare, garfvarc &c. Deu, som yttrat en
sådan tanke, vågar lian träda cu adel Svensk
ttiddersman under ögonen?
•) Nej, det skall Gud veta, stor var den icke,
emot det stora, sutn vans. Mången hade icke,
utan Iruktan att förolämpa Borgareståndet,
vågat så oförläekt yttra, att det s3 köpte
guld mot glaspärlor. Och det uied vett och
vilja!
**) Således platt ingen fråga om dc öfriga
Stånden? Adeln underhandlade och vann endast ior
sig sjelf?
***) Mangen tror, att den stadgar ingen
före-skrift, just drrförc att den stadgar, att
ingen föreskrift är af 11 öde 11.
-j-j-) Hvilket icke förutsätter, hadc det lika
väl kunnat heta. Hvarlörc ingingo skrå ein-
Tidens Lexicon.
(Forts. fr. N:o 125).
Con&titutiorieUa tänkesätt. Man ser,
att Ullras i Frankrike nu äro de ifrigaste
anhängare af chårtan. Man har i många
år sett denna manoeuvre hos Engelska
Ministeren och dess parti. Då det gällt att
försvara sig sjelfva, hafva de ulbredt sig
i de mest svindlande loi tal öfver
consti-tutionen. Huru skall tnan förklara detta
fenomen?
Det enda säkra, det i ögonen genast
fallande är det, att constitutionen måtte
vara så beskaffad, att Ultras och
ministerparti finna sin räkning dervid. Om
con-stitulionens iof blifver deras thema (ör
dagen, kan man hålla tie mot ett, att
constitutionen är oduglig, att den är blott ett
skådebröd , en gaia-drägt, som duger i det
hela till ingen ting annat än att blända
hopens ögon, men under hvilken, bland
döda ben och allt slags orenligliet, kan
spelas hvilka hokus pokus, man behagar.
Dock sammanblandas, vid dylika loftal,
alltid constitutionen med det närvarande
sättet alt verkställa dess föreskrifter. Att
tadla detta sätt är att taclla constitutionen,
och tvertom.
Dervid glömes aldrig att gifva vissa
vinkar om faran och de förderlliga
afsig-terna,, som måste vara förenade med
oblida omdömen. Sin stora patriotism vill man
visa genom denna ömtålighet om
grundlagen. Men om författningen är eti så
ruttet ägg, att hon icke tål alt vidröras, hvar-
betena med den underd. ansökningen?
Der-före att näringsfriheten f-örutsattes. Kongl.
Maj:t kunde således, i anledning af
klagomålet öfver denna förutsättning, lika lätt hafva
nedsatt Comitécn for att återinföra ett
up-häfvet tvång, 1001 för att halva ett
eiisto-randc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
