Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
irSttigheter, den ädla Representanten äf des9
egen makt, den enda fullständiga motvigten
mot alla Jactioners, alla frihetens fienders
försök. Ju mera Iritt det får anklaga dem,
som borde upplysa llonom , desto mindre
skall det anklaga Honom sjelf.
Man må förvånas, att i ett land, der
dessa grundsatser icke öppet förnekas, och
der man måste erkänna dem vara i
grundlagen stadgade, ett system likväl kan följas,
som syftar att omgifva Konungens likasom
Dess rådgifvares gerningar med ett mörker,
i hvilket det skall blifva omöjligt alt
urskilja, till hvad grad rådgifvarne äro
vållande i regerings-åtgärderna. Konung och
ministrar skola votera i Stats-rådet _ in-
gen skall veta, hvad någondera sagt, utan
blott att Konungen ensam afgör, på det
ingen må frestas att tillvita Konungen en
öfverträdelse af klokhetens råd, när
felaktiga steg vidtagas! Då
vådplägnings-hand-lingarne icke äro tillgänglige, skall man ej
heller i besluten kunna se, af hvad tankar
de rådgifvare varit, som omgifvit
Konungen vid deras fattande! Ar detta icke det
mest utstuderade sätt att draga folkets
misstankar öfver Konungen? —
Yi halva satt oss emot denna
förrädiska villfarelse och sökt bevisa, huru lagen
om majestätets helgd aldrig förr kan blifva
verksam, än Konungens rådgifvare af
hederspligt ålägga sig, hvad lagen icke trott
nödigt att ålägga dem, nemligen att såsom
sin Konungs vänner, såsom vänner af
majestätets helgd, villigt underkasta sig all
kritik och all ansvarighet lor de Konuugeus
beslut, som under deras tjenstgöring fattas^
ech, för all kunna detta, lika frivilligt
ålägga sig att alträda från sina platser, den
»lund deras råd icke följas.
Denna simpla lära, för hvara
begripande man behöfver vara långt mindre än
skicklig till ledamot i Konungens konselj,
har blifvit (hvem skulle tro det?) bestridd
i del yttersta af dem, som åtagit sig
försvaret af konseljens sak, Yi hafva blifvit
handterade föga bättre än såsom oroliga
hufvuden, och såsom, utan all fråga, de
mest vilsefarande och paradoxa hnfvuden i
verldcn. Ett tidningsblad syntes i det
närmaste enkom utrustadt till detta ändamål.
Det kunde väl aldrig göra reda för, hvad
som skulle blifva af den allmänna
gransk-ningsrätt, vi genom grundlag äga så hög->
tidligt skyddad, i fall den mot oss
irpställ-da läran vunne framgång. Men läran up~
ställdes ej dess mindre och slutades, efter
några ordvexlingar, såsom man kan före-?
ställa sig, i en fullkomlig förvirring.
Också är säkerligen denna strid för
Konungamakten mot en despotiskt aristokratisk
lära, den rätta orsaken, hvarföre vi misshagat
t__ty endast i dem, mot hvilkavi kämpat,
föreställa vi oss våra fiender- Det klara
begreppet om Monarkens sanna böghet oeh ont
folkets ratt, att genom sin oplysning verka på
styrelsen, är det som bör hämmas, om
möjligt är, eller också måste oemotståndligen
bemäkliga sig folkets sinnen, så fort den
hinner göra sig nog tydlig lör folkets
förstånd. Yi halva väl ännu en naturlig
motståndare: det mindre eller egentligen så
kallade skråväsendet, med alla tillhörande
collegial-former. Men att detta, redan så
länge vant att lida anfall och på sitt sätt
försvara sig, skulle hafva något synnerligt
mot oss uträttat, förefaller föga troligt.
Det är i detta ämne, säga vi, som man
kan igenkänna oss- Så länge vi förblifva
trogna våra grundsatser häru^innan, skall
ingen orsak finnas, hvarföre vi behöfde lägga
band på den lagliga frihet, vi utöfva i
bedömandet af alla slags ämnen för vår
granskning. Ty sådan är den makalösa naturen
af det sanna monarkiska systemet. Så länge
den regeln beslår, att allt kan underkasta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
