Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN STOCKHOLM.
—-vs*—•— * * * *
Måndagen den 7 Maji,
Om stand och folkklasser i Sverige.
iR. iksdrrvtset Grefve Pehr Brahe yttrade
sig i Rådet d. 5o Junii 1664; ”Sedan
såsom Sverige hafver blifvit hæreditarium ,
så hafva altijdli Konungar sökt till at giöra
det något så när lijkt medh andra Rijken,
och til den ändan K. Eric giordt
åthskil-lige Ståndh, såsom Grefver och Friherrar,
väl vetandes, han så v’åhl som hans
Successorer , hvad dhet importerar at hafva
Ståndh i Rijke, hvilka gi’åra dhet at alla
intet ähro såsom Svijne-fotter, uthan at
’den ena der igenom eminerar of ver den
andre. Sådant gifver en Konungh ivke
allenast auihoritet, uthan är och
brtike-ligit hoos andra vählbestelte Rijken ,
Spag-nen, Frankerijke, ja och i Italien och
Boblen , hvarest man seer Furstar ,
Grefver , Woijwoder Scc. för andra hedras och
respecteras. Skulle nu Sverige afsyndra sigh
ifrån veriden i delta, så blefve man icke
heller respecterat mehra , än in casa sua.
Fölier altsså der af att Merita intet kunna
altijdli så noga considereras, EJliest skulle
gambla. familier liggia under, heller och
nedstörtas , hvilket vore alt får svårt, vähl
vetandes at the personer, som Konungar
till ähro och dignitet hafva uphögdt,
dlie-ras störste reguard ha va halft pa theras
eflleikommande, och icke så myckit på
lahu eller audra benelicia, som brede vidh
gifne ähro. Skulle det annorlunda här i
vårt Fäderneslandh skee, så voro vij verro
considererade än Turkar och Hedningar.*
I detta besynnerliga pladder ligger
hela aristokratiens grund. Frågan, hvari
det yttrades, var om införande af en
rangordning, och väckt af den lägre adeln,
som begynte blifva mycket ringa aktad, i
jemnförelse med de högre klasserna, i
synnerhet med Grefvarna. Man hade 6ftt
»kägglösi» Grefvar, som ingen ting seft
eller gjort, neka att duellera med gamla
för-tjenta Generaler — emedan fle icke voro
vederlikar. Don lägre adeln ("som i
medier-tid dervid ingalunda tänkte på ofrälse
personer, hvilka icke kommo till något
anseende) förlröt en sådan uphöjelse öfver
sig, begynte vid Riksdagarna på 1 tino och
ititjo talen yrka en rangordriiug, inrättad
eller ijenster. Alt förmyndare-regeringen
under Carl XI:s minderårighet, då
frågan först med allvar forekom och
slutligen afgjorde#, skulle, såsom sammansatt
af män af de högsta ätter, med all magt
sätta sig mot förslaget, var en naturlig sak.
Det var under öfverläggningarna härom,
sotn do ofvao intagna ord af Riksdrotset
yttrades. Grefvarne, såsom länsådel,
be-gynte sträfva efter ett slags fursllighet,
»orn skulle höja dem öfver all Ijonsle-rang
ocli alia vanliga med borgare.
Ehuru futtig äfven Ijenste-rahgen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
