Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
De i Galizicu garnisoncrande regimenter aftåga
redan deråt. 1 allmänhet skall, enligt rvkte, vår hela
armée sättas på krigsfot och lardtvarnet göra tjenst
inom landet. Dessa bctydcliga stridskrafters
samlande ger ntSngcn anledning alt förmoda, att, efter
Pietnonts besättande, ännu ett nytt företag till
Europeiska ordningen# återställande är i verket. Man
åberopar härvid underrättelser från Laibach. (Två
ledamöter liafva i Franska deputerades-kammaren
yttrat den fruktan, att främmande truppar skulle
gå öfver Frankrikes gränser, for att föra kriget till
Spanien och Portugal.)
Portugal. Corles liafva, efter
underrättelsernas iuhändigandc från Para och Piernont, beslutit
att till de Europeiska hofven låta afgå en kraftfull
och Portugisiska nationen värdig note, — Det ar
bralutet, att hvem som vägrar besvärja
constitu-tionen, skall förlora sin medborgarerätt och vika
ur riket. — Arméen är minskad en tredjedel, —
(De d. 28 Mars besvurna grunderna för
constitu-tioiien skola meddelas. De är<> i det närmaste lika
med Spanska constitutionens grunder.)
Spanien. De Italienska ärendernas gång liar
väckt del störstu upscendo och föranlcdt
märkvärdiga debatter hos Cortes, då
Ulfkolts-betänkandet angående Spaniens utrikes förhållanden förevar.
11. Alpuonte ville, att regeringen skulle autnodas
med eftertrvek använda sin bcmcdling bos
Österrike, Ryssland, Preussen, Frankrike och England,
för alt göra slut på liendtligheterua mot Neapel.
W. de la Rosa ansåg Österrikarue liafva för
mycket att göra i Italien, för att kunna tänka på
Spanien. Medlet att skolla sig aktning vore att visa
en fast ork kraftig ställning. Paluroa: 200,000
främlingar, som ligga begrftfna i Spanien, äro dock
icke nog säkerhet mot Nordens anfall; mer än
någonsin måste mnn vara beredd att störta den
jäm-thron, som mau vill uprätta på frihetens ruiner,
1 Rj’ssland* första note behandlas Spanjorerue
såsom revolutionärer och insurgenter. Man måste
ligga öl’ ver Regeringen, att hon sluter förbund med
do fria folken, för atl gemensamt, ej blott med
magteriia af andra rangen, utan afven med
Frankrike och England, hålla en kopparsköld mot dem,
som kunna anfalla. Man vet, att cu namnkunnig
fältherre blifvit låd frågad, om det vore möjligt att
kufva Spanien med 2.00,000 mnn, och att hans svar,
• It hela Europas magt skulle vara otillräcklig för
detta företag, väckt någon betänklighet. _ Grefve
Torreno: Mau måste vara ganska forsigtig i allt
livad som rörer hämmande na:ioner, lian till—
strikte bloli, alt regeringen mätte af de allierade
och af Frankrike fordra ett bestämdt och formligt
svar, hvarigenom Spanska regeringens nu varande
system eiTaimes,
Enligt de d. 6 April af Corles antagna 7
artiklar af grundlagen for Span fea arnjéen,är hvarje
Spanjor lrån 18 lilt 5o år skyldig att bidraga till
landets försvar, Väpnade magtens missbruk är
högfdrrädei i i två fall, förolämpande af Konungens
helgade person, och intrång i -deputerades val.
Sauiuia dag meddelade Minis larue Cortes, i
Konungens namn, underrättelse, om Österrikarn«
intåg i Neapel, hvaröfver ti. M var högst
bedröf-vad ocb bad Cortes taga afgpiaudc steg ,-för att
hindra illasinnade att af denna händelse taga
anledning till störande af den goda ordningen, H. M.
vore fast besluten att med alla möjliga medel
up-rättbålla den besvurna constilutioncn.
Cotnumni-cationen slutades med de orden: ’TI. M. är
fullkomligt öfvert gad, alt, 0111 Spanien skulle botas
af utländskt våld , skulle Spaujorerno alldeles icke
beto sig såsom NeapoIitallcrlle.’, lfemlig session
hölls, för att öfverlägga 0111 svaret, ocb beslöts,
att detta skulle ske niuntligen. Gr. Torreno
påstod med häftighet, att Minislraritc icke skulle 11
vara närvarande då svaret afgafs, då de voro så
oskickliga och okntiuiga. Mon han blef manad till
ordning, då han lät undfalla sig ordet faetion.
Ändtligen blef, med 68 röster mot 67, beslutet
att Ministrarhe lingo vara närvarande vid
audien-ccn. Deputationen blef följande dagen nådigt
emot-tagen , oen Konungen yttrade det hopp , att
Spanska conslitutiotien skulle visa sig varaktigare än
den Ncnpolitanska. – Pepe väntas till Spanien.
Regeringen ämnar understödja de Neapolitansk«
flyktingarna.
En under frihetskriget, under namn af el Cura
(Pastorn), bekant Gucrilla-chef (Merino) har
mellan Burgos och Vittoria sainlat 3oo mau, men
flyktat, så snait truppar nalkades.
England. Det har gått, som man trodde:
katolik-billen har blifvit förkastad i ÖfverhuseL
Ministrarne jeinte deras anhang talte emot dett
(man vet, att Ministrarne i underhuset talte
derfor), Vid voteringen voro 159 röster inot ocb
l2o för; således en pluralitet af 39 (lika många,
säger the Courier, som Engelska kyrkans
trosartiklar). — I underhuset, är Lambtons motiou om
parlaments-icforui föj kastad.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Ei-mi.n och Gkanbeko.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
