Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och verkställande magien skriftligen ingifva
sina besvär och önskningar, och dylika
petitioner måste undersökas. i5. Brefs
hemlighet är helig och Poststyrelsen derför
ansvarig.
sludret Avdelningen* Om Portugisiska
nationen, dess religion och dynasti. 16.
Nationen består af alla Portugiser i båda
hemisfererra. 17. Dess religion är den
Romersk- Apostolisk-Katolska. 18. Dess
legering är monarkisk - constitutionef, ined
riksgrundlagar, som bestämma de tre slats-3
niagternas ulölning. ig. Regerande
dynastien är huset Bragan^as. Vår Konung är
Johan Yl , och honom efterträda Irans
lagliga afkondingar, elter förslfödslo-rätten..
20. Souveraineteten Ii vilär egentligen hos
nationen, hvilken är fri och oberoende och
aldrig kan vara en individu’s arfvedel. 21
Nationen ensam liar rätt att, genom
lagligen valda ombud, gifva sig en
constitu-tion. Denna grundlag förbinder, till en
början , blott de i Portugal och Algarbien
boende Portugiser, såsom de der ensame
representeras af de nu församlade Cortes.
Cbnstitulionen sträcker sig till Portugiserna
i de öfriga verldsdelar, så snart de, genom
lagligen valda ombud , förklarat densamma
vara uttryck äfven af deras vilja. 22: As’
constitutionen en gång af Cortes antagen ,
så kan hon hvarken htl oeh hållen eller
till särskilda artiklar ändras eller
modifice-ras, innan fyra år efter dess
kungörande förflutit. Och äfven då måste -| af
de deputerade vara ense om bellofvet af
en ändring, hvorefter, först i den fyra
år derefter kommande Corles’s session,
de deputerade, lörsedde med särskilda
full-xnagter för ändamålet, kunna företaga
ändringen. 20. Constitutionen utstakar
noga gränsen mellan de tre Statsmagterna,
nemiigen den lagstiftande, den
verkställande cch domare-magien. Den Jags ti: tande
magten ligger hos Cortes, med förbehållaf
Konungens sanction. Konungen har dock
icke något absolut, utan blott ett
temporärt veto , som utöfvas efter constitutioneila
former. Detta stadgande gäller icke om
de af de nu församlade Cortes utfärdade
lagar, de der icke äro underkastade något
veto. Verkställande magien ligger hos
Konungen och. hans Ministrar r hvilka
sed-nare utölva- den i Konungens namn:
Do-mare-niagten ligger hos- domstolame. De
tre magierna organiseras så, alt ingendera
kan gripa- in på den andras- område.
24,-Lagen äc uttrycket af statsborgarnes
ge<-mensamma vilja, förklarad af deras ombud,,
Cortes- Enligt coDstitutionellå former
medverka alla vid lagstiftningen, i det de välja
representanterna.. Conslitutionenbestämmer,.
hvilka Statsborgare som icke äro
valberät-tigade. Lagar* stiftas antingen enhälligt
eller genom pluralitet, efter förutgången
offentlig discussion.. a5. Initiativet
(molioris-rätlen) tillhörer Cortes. 26. Konungen kan
icke bivista Cortes’s öfverläggningar, utan
blott sessionens öpnande och slut. 27. Cor—
tes samlas en gång hvart- år i
hufvudsta-den. Constitutionen bestämmer dagen. De
förblifva tillsamman tre månader, och
om-| af de deputerade förklara- det
nödvändigt, kan sessionen förlängas en månad
till-Konungen kan hvarken ajournera eller
up-lösa Cortes. 28. De deputerade äro till’
sina personer oantastliga och aldrig,
ansvariga för sina meningar. 2g, Cortes äga
utnämna regering, då det linnes-
nödigt,-föreskrifva huru,, i sådan« händelse,.lagarne
skola sanclioneras, och bestämma vidden
af regeringens- magt- Vidare tillkommer
Cortes att gilla offensiva och defensiva
alliancer, subsidie- och handels-tractater,,
tillåta eller vägra främmande truppars
användande i riket, och bestämma myntets
skrot, kom och prägel. Dessutom skolade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
