Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 6. l8&l#
COUR^CRE^L
FRÅN STOCKHOLM.
Thorsdagen den 17 Maji.
Qrn stånd pch folkklasser i Sverige.
(Jprts, if. N:p 5),
T ill ståndspersoner höra, på Jandet,
först och främst Adel, embetsmän och
pre-ster; sedermera rikare fastighets-ägare, som
ej arbeta med egna händer, bruksridkare
(eller så kallade Brukspatroner) pch ägare
af manufactur-verk. Man har visserligen
exempel på rena bönder, som äga bruk
och manufacturer; ipen dessa exempel ärp
fa och komma af en hos vissa gamla
bönder inrotad envishet och brist på vanlig
ärelystnad. Deras barn underlåta dock
säkert icke att bjifva ståndspersoner pch taga
sig tillnamn.
Man har nämligen ett märke på
bondfolk , deri att de, nästan allmänt, icke äga
tillnamn, utan blott lägga son eller dotter
efter fadrens dopnamn och i dagligt tal
blott bruka sina egna dopnamn. Denna
skilnad från Ståndspersoner är visserligen
bögst artificiel och superficiel, men
för-tjenar dock anmärkas. Den är qvarlefvdn
af ett gammalt bruk, som varit allmänt
öfver hela Norden , bland alla folkklasser,
och som ännu finnes i Ryssland, Skottland,
Irland o. s. v. Tillnamn infördes hos oss
först under eller slraxt iöre Calmar-unionen ,
och Adeln var den förste, som antog dem,
men icke, såsom annorstädes, efter godsen,
utan dels efter de gamla vapnen, dels efter
fantasi. Dock var detta jcke fullkomligt
allmänt, förr än långt fram i i7:de seklet;
på Riddarhuset äro till och med äller
introducerade utan tillnamn ; och man vet,
att Riddarhuset inrättades 1626.
Man brukade icke den i England,
Tyskland , Frankrike o. s. v. vanliga
utvägen att utmärka adcis-nnmnen med ett a/,
ett till; ty ehuru hvnrje Adelsman, i Adelns
lysande tider, skref sig till gods, blefdetta
dock alltid oväsendtligt, och det namnet,
som beständigt brukades, var
familje-nam-net, da deremot Tyskar och Fransoser
endast brukade godsnamnen och
Engelsmännen visserligen bredvid dessa’ bibehpllo
slägt-namnen , men endast såsom bisak och utan
att bruka dem vanligtvis. För alt älven
här i överige äga en utväg att skilja
adelsnamn från ofrälse, påfann man att
förbehålla Adeln likasom uteslutande rätt till
vissa ingredienser i namn, vissa ord och
ändelser, t. ex. Gyllen, SUJver, (eller
SÖlfver), St jer na , Crona, Bjelke , Hjelm,
Sköld, sinkar, Spels , Svärd, Arm, Ueirn,
Hufvud, Stolpe, Borg, Crantz, &c. &c.
Af dessa materialier sammansaltes, efter
fantasi, de fiesta adeliga namnen, under
del att de ofrälse i början antingen voro
Peder Månsson , Mårten Svensson o. s. v.
såsom allmogens ännu , eller ock långa
la-tiuska på us. Ätternas stora mängd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
