Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kanske någon gårig en viss f JygsamTipf
haf-va nu mycket bragt ut bruk do gamla
sam–mansätt ningarrra af cri./ior , skaldar ,
hjel-mar n*. m. j och de ätter, som nu adlas,
antingen behålla <?: :*as förr» namn, hvar titt
dc då 6l n fligga elf m< nirigslöst af, elletf
ock antaga ett par nyss i bi uk komna
ade-liga ord-ingredienser, hvaribland ändeisen
creittz synes vara mest i smakert,
"Vissa af dessa adc-lstecken ägo dock nä
icke skyddade mot rotorens tillgrepp, lika-*
«om den lärda ändelsetl us (livarpå i äldre
Vapenhöcker fiiinas blott tre eller fyra exem*
pel^t begynt visa sig på Riddarhuset. Borg,
jeklt, stedt och några andra lörnäma
an-delser hiafva begynt ingå äfven i ofrälse
nanm. Endast crorta, ereutz med några
flera ärdclser, samt det meningslösa af,<
hafva bibehållit oig t helgdv
fetoiri dessa yttre kännetecken pa ekil—
Baden mellan adel och ofralse, hafva de
flesta försvunnit, såsom redan nämn dt är.
fen hop ganska fattig Adel finnes-, som
visar sig i de obetydligaste befattningar och
någon gång i< sämre tillstånd, än att man
kan kalla det befattning.- Delta har
naturligtvis mycket minskat begreppet om
adel-skapets .värde, om ej hos adeln, dock hos
de öfriga* folkklasserna. Att delta
begrepp-imidlertid icke är utrotadt, synes af en hop
ägtenskap. Ert ofralse kan gerna tå
en*frö-Iten, om han är rikare än liorr, eller åt-^
minstone ieke fattigare. En’ rik ofrälse
flicka tager icke én fattig ofralse karl, men*
väl en fattig odelsman, i synnerhet om hair
Sr Grefve eller Baron’. En af de högsta
fainillerna gifter sig nästan aldrig undersitt
stånd, om icke för ovanliga- rikedomar,
hvilka , som man vet, utgöra det högsta
jordiska goda, i ett tidehvarf då man
räknar sm lycksalighet efter förmågan att [ef oa.
En till löjlighet präntande egenhet är % att
födda Grefvinndr och friherrinnor bfliållä
dessa titlar, älven uå de gifta sig med ofrälse.-
Binbelsmäm/en utgöra den mest
betydande folkklassen i Sverige. Derföre
sträf-va ock a\lå att kotorna in i den/ genom
vinnande antingen af verkliga embeten eller
af titlar. Bland ro rika och ansedda
Brukspatroner, fabriksidkare, handlande &c.
finnas knappast nie,- som icke sjelfva äro
titulerade såsom embetsmän eller skaffa sina
söner till verkliga.- Sällan händer dock, att
de stora1 e nibete na tillfalla andra’ än- deri
stora adeln. Exemplen på motsatsen
härleda sig näsfan älla från Gustaf III.s tid.
De vigtigaste embetena , de vid hvilka myc*
ken driglighet, eller åtminstone mycken
arbetsamhet fordras- ___ mén hvilka man satt
i rang och anseende långt efter dem, som
kunna skötas af hvem som helst _______ hafva
Väl ofta tillfallit ofrälse _ dock icke
derföre blilVit desto bättre besatta.- Hafva
dessa personer då icke varit användbara,
så har det händt, alt de blifvit upflyttade
till verkligen stora embeten, i följd af deri
grundsatsen / att rnarr alltid bör skonar,
alltid hafva considerationer, aldrig med éclaC
allägsna- en odugling, utan att ge honom!
en exile Ironorable på ett högt
sinecura-embetie.- Detta- tyckes* hafva samma grund/
som den fruktan, man i YVestindien har, att
afrätfa ert hvit: de svarte skulle mista derr
till vidskeplighet gående vötdnadett för de
hvita, i fall en af dem olfentligen fram-’
ställdes som ett utskunv
f’orts: e. äi g.)
tJ TL ÄN DSKA NYH ET ER.-
Turkiet. Franska tidningar säga/ a fl
Österrike oel« Ryssland lillbjtidit Portbn en- Väpnad
bc-nicdiing/ titt hämmande af dcir Grekiska
resningen; mnii att Porten utidaniiedt sig. Till Énglamf
Ii. fVa frän ConstaiHiiiopcl kommit bref af d. 24
Mars, som innebllfa , att Turkisku flottan utrusta!»
laed storetå verksambetv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
