Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 7. I82I*
COURIEREN
F R Ä N S T O C K H O L M.
f ii ■ 1—■ » 1 r t
Måndagen den -21 Maji.
Förslag till en motion hos det
Heder-Vårda Bondeståndet ,oid en blifvande
Riksdag.
f
J—sånge liafvor jag fnnderart pa ersak-en till
vårt jordbruks klena .tillstånd , under det
andra näringar blomstra ,. ,d. v. s. under
drt andra näringars kikare bärga sig.
Skil-naden i näringars tillstånd söker man
naturligtvis i skilnaden i deras förlättniagar.
Denna tanka ar enkel-; men jag vet ingen,
som fallit på den , åtminstone ingen, som
drifvit den i botten och deraf gjort allt
hvad deraf kan göras, neml. en plan till
jordbrukets uphjäJpaude. Jag vill försöka det.
Att Handtverjcerierne uppehållasig
genom sina privilegier, det är allmänt erkändt,
till och ined af handtverkare sjelfva __ ty
annars skulle de icke så hårdnackadt, man
kan nästan säga: med lif och blod,
försvara privilegierna, som de nu göra. Hvem
faller sål. icke helt enkelt på den tankan ,
att jordbruket skulle vinna samma trefnad,
om det hade privilegier? Vid 1789 års
Riksdag sökte oekså Bondeståndet privilegier;
och jag vågar säga: sällan gjorde
Bondeståndet någon ting consequentare. De andra
Stånden Yiste sig icke obenägna; naen
iraed-lertid blef, 6åsom ofta händer, ingen ting
af hela saken; ty de så kallade
boud-pri-vilegierne hafva af privilegier ingen ting
mer än namnet. Att |Uplifva denna goda
tanka , är hvad jag nu vill företaga mig,
.och i denna aiisigt utbedja inig det
Hedervärda ståndets upmärksamhet för en stund.
Mitt piojeot skall icke blilva vidlyftigt; ty
jag .buböfver till största delen enda9t
hänvisa till hvad som redan är allmänt kändt^
såsom existerande yid de -öfriga näringarna.
Jag föreslår säledes, att jordbruket får
samma basis, som handtverkerierne, d. v. s.
skråordning, så att dervid ingen får lägga
hand , sotn icke vissa år tjent aom lärling
ocb gesäll. Detta är mer än billigt; ty
ingen kan neka, att jordbruket är en bland
de svåraste konster. Den, som blott det
aldra minsta försökt, kan intyga , att man
i ingen konst bär sig så tafatt åt, då man
är utrustad endast med naturens rå
obildado krafter,. Alt t. ox. skära sönder en
glasruta ellor köpa en fisk är hvad en
bonde på en dag kan lära ; men att förstå
väderlek och jordmån, att begripa när säd äe
mogen o. s. v. det fordrar lång erfarenhet,
och den iermaste glasmästare eller
fiskköpare skall få lära derpå i flera år och kan-’
ske till slut gå lika klok derifrån. Om
jordbruket har man skrifvit och undervisat i
många år, och ännu ärn knappast två
grundsatser deri allmänt erkända. Hvad som
blifvit skrifvet om några få handtverk, t. ex.
om färgeri-konsten , handlar egentligen om
dess, vetenskapliga grunder, men ej om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
