Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hanclgrepen, hvilka ensamma färgaren
be-böfvcr känna. På samrna salt finnas
kemiska grunder för Landtbruketj. men med dem
kan och bör endast den lärde jordbrukaren
befatta sig. Hvad jag blott ville bevisa,
är, aft de vanliga kunskaperna , som hvar
och en bör äga, hvilken med en konst sig,
befattar, äro vida svårare i jordbruket än
i de flesta andra handteringar, och att
följaktligen lärlinge- och gesäll-inrättning ar
i den förra lika nödvändig som i något
annat.
Besinnom dessutom , mine- bröder r en
vigtig sak. Då oförståndet arbetade pä
alla skråns uphäfvande, satte sig visa män
Hiot yran och beviste mångahanda’ saker r
ibland annat att då den,, som blifvit
borgare, afven är rjualilicerad att bekläda
magistrats-sysslor , väljas- till Riksdagsman
o-8. v., så går dst ej, an att låta hvem som
hälst drifva borgerlig näring;ty man skulle
då få se oerfarna pojkar såsom Rådmän
eller Riksdagsmän. Nu veta viatt bland
oss finnas lika många medborgliga lunet
ioner, hvartill vi kunna utses, fc ex.
Riksdagsmän., Nämndemän, Fjerdingsmän,
Ryr-kovärdar, Byfogdar,, och Gud vet livad de
alla heta. Således,. i fall hvem som vilt
får, utan läro- och gesäll-år,, sätta sig ned
och bruka en gärd, 6a måste nödvändigt
hända., alt medborgerliga förtroenden falla,
på oerfarna pojkar. Låtom oss ieke
anföra,. att erfarenheten vederlägger detta..
Nej, de lärda skrå-kämparne veta nog hvad
de säga.
Jag föreslår _ och följer endast deri.
de andra skråens exempel _ att ingen a£
något ar.uat stånd eller skrå får såsom
mästare och på egen hand befatta sig. med
jordbruk, förr än han visat sig i:o hafva
lagligen upsagt sin. förra rörelse , 2.0
hafva-tjent ut sina läro-år i jordbruket och allagt
aiästareptof 3/ 3m vara la^lj^en antagen i
for cR>rpksskräef„ Härifrån undantages,
eller räliare i privilegium inneslutes, såsom
på förhand gifna mästare, det Högloll.
Rid-derskapet och Adeln, som enligt sin
bestämmelse är jordbrukare i stort, och
dessutom afsagt och , livad som mer är,
verkligen från sig lemnat alla uteslutande
privilegier. Att de öfrige Resp, Stånden icke
skola finnas obenägne, det vågar jag så
mycket mer hoppassom den, hvilken
strängt vakar ölver sina egna privilegier,
alltid bör vara, d. v. s. är, liberal i’
erkännande af andras rätt alt frias från intrång.
Då bemälte stånd alllid varit consequenta,
så skulle jag anse mig förolämpa dem, om
jag ett ögonblick tviflade på deras
beredvillighet att medgifva osb något, som icke
går ett enda stpg längre, än till likhet med
hvad de sjelfva äga.
För det lagliga anfagandfef och
kontrollen fordras- ovillkorligen
privilegierade-domstolar, Jordbruks - Collegier o„ si
v-Otn dessas organisation1 vill’ jag icke
utbreda mig,; deras inrättande följer af det
föregående. I hvarje härad t. ex. kunde
inrättas en Societet^ med.Deputerade,
Aldcr-inän , Bisittare o. s. v.; i hvarje län etl
under-Collegium, svarande mot
Handels-Col-legiura i Stockholm eller Magistraten i
andra städer. I Stockholm inrättades ett
allmänt Jord bruks-(Jollegium , hvars göromål,.
i- sin väg, svarade mot Kongl.
Comraerce-C’ollegii i sin~
Och hurtv snart* skulle vi icke se
välsignade följder af denna inrättning; se
enighet och orubbelig inbördes hjclpsamhet,
såsom oskiljaktige följeslagare af skrå r visai
sig bland jordens brukare, nu skingrade
och utan förenings-punkt-! Vi- skulle vara
hefiiude lian en besvärlig och förderllig.
täflun med objudna modbiöder.. Ilvad vi*
producerade, finge vi ensamme sälja ,.
följ–aklli^en de dyrbara produkterne, aldrig fai-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
