Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 25*
COURICRCÄ
1821*
FRÅN STOCKHOLM.
>■ V»
Måndagen den 23 Julii.
Fkanska Cokstitutionen.
(Foita. fr. N:o 24.)
I3ärföre att Cliartan är så kort och blott
nämner vissa väsendlliga rättigheter, utan att
bestämma formerne vid deras skyddande,
Jiar lagstiftningen sedermera varit ganska
sysselsatt med lagars stiftande och en mängd
saker, dem vi och andra constitutionella
folk anse såsom nödvändiga ingrediencer i
grundlagarna, hvilka lättare kunnat ändras
eller nyskapas af en segrande faction, än
som nyttigt varit. Svårligen kan man här
invända, livad Englands exempel synes
bevisa, att grundlags-stiftningen utan våda
kan behandlas lika lätt som annan
lagstiftning. Englands conslitution är så gammal,
ej på pergamentet, utan i folkets sinnen,
dess grunder, de enkla första
grundvalar-ne (de samma, som genom Chartan
stadgas för Fransmännen __ då man nemligen
undantager vissa saker, dem tiden och
läget infört i Chartan) äro så
sammanvuxna jned alla folkets begrepp, att de lika
litet kunna ändras, som de någonsin äro
skrifna. Frågar man en Engelsman, på
livad docunienter han grundar sin rätt att
icke arbiträrt behandlas, att tala hvad han
tänker, äfven om regeringens ålgärder, att
sjelf eller genom ombud deltaga i
lagstiftning, att dömas, som lian kallar det.
1
af Gud och sitt fädernesland m. m. —
så förvånas han ©fver frågan, likasom oin
man frågat honom, hvårföre solen går up
i öster, hvarföre strömmen flyter nedföre
berget och icke upföre. Det synes honom
en lika stor naturnödvändighet, det ena
som det andra; han behöfver inga
documen-ter, att bestyrka de enklaste af alla
grundsatser. I en statø där tiden så ingjutit och
ingrafvit grunderna för lagen i folkets sinnen,
är ej farligt alt lemna grundlagarna utan
större garanti än altø andra lagar; intet parti vill
eller vågar antasta dem, åtminstone icke
förr än en ändrings nödvändighet har
alltför tydligt visat sig för hela folket. Annor-;
slädes åter, där de första grunderna för
samhällets sammansättning icke ännu
hunnit stadga $ig, torde det vara vådligt att
lemna grundlagarna i samtna belägenhet
som andra lagar, i afseende på de gamlas
uphäfvande och nyas stiftande. Detta har
dock skett i Frankrike, • Lagarna om
valsättet, om Tryckfriheten m. 11. äro härpå
exempel. Mail har till och med klagat,
att i vigtiga ämnen , som åtminstone varit
föremål för lagar, kanske bordt vara
helgade genom Chartan, blifvit 6tadgadt genom
blotta Kungliga Oröonnancer. Med ettord:
ytterlighet torde vara å båda sidor. Å den
ena icke stadgad möjlighet alt på
consli-tulionel väg göra någon, äfven den
nödvän Jigad , 1’örbaUiing i en ofullständig Char-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
