Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ta, som ensam äger värdighet afgrundlag;
å den andra möjlighet lör en kanske
vilse-förd, kanske egennyttig, pluralitet att i all
brådska och på constitutionel väg förändra
lagar om de aldravigtigaste punkter,
hvar-omkring friheten vänder sig. En liten del
af constilutionen fastfrusen, om man så får
säga; en mängd af vigtiga delar däremot allt
för handlöst lemnade-
Yi vilja genomgå de vigtigaste
punkterna af Chartan, se huruvida de
ölverens-~stämma med hvad man vanligen betraktar,,
såsom hörande tilL ett constitutionelt
system, och upgilva de märkligaste tillsatser
och utvicklingar genom secondära lagar-
Hvad som möter betraktaren af
Char-tan, är den oinskränkta religionsfriheten ,
hvilken i ingen constitutionel stat, utom
Norra America, finnes större. Önskligt blott,,
att den sant liberala anda,som råder
iChar-tan, måtte älven råda i verkställigheten-
Missionerne, som’ skyddas, och blodbaden i
Södra Frankrike, som icke straflas,,
ärobe-diöfliga tecken, att Clmrtans anda icke kan.
göra sig gällande.. En gammal faction, icke
•vis a[ långa lidanden, arbetar på
återinfö-rande af medeltidens intolerance och
understödjas af en annan faction, som väl i
det hela icke’ bekymra» sig om religionen ,
men vill hafva mörker, emedan mörker är
våldets enda element-
JLogstiflningeo är, likasom mycket
annat, till sina beståndsdelan bildad efter
Engelska mönster- Den ulgpres, såsom, där,
af Konung, en Fairskammare och ett
underhus eller Deputerades kammare. Hvad
som tyckes långt skild* från Engelska
systemet och vida mindre liberaltyä» att
Ko-• nungen ensam äger proponcra laga*r, då
däremot i England just Konungen icke
pro-ponerar. 1 sjeliva verket åv döek
skilna-tUn tndast skenbar. Engjauds- Ministrar
sitta i kamrarna och framlägga Konungens
vilja, fastän i sitt namn. I Frankrike
kunna kamrarne begära proposition om en lag
och föreslå dess innehåll. Konungen kan
då neka eller bifalla proposition. 1 förra
fallet är saken densamma, soro när
Konungen i England vägrar sanetion åt en bill.
I sednare fallet är efet äfven i grunden
samma sak, blott med den skilnad, att målet
tager en omväg: lörst föreslåsa£ kamrarna,
sedan proponeras af Konungen och åter
antages at kamrarna-
Art. 27 ar, genom flera sedhare beslut,
ändrad eller utvicklad, likasom hela
kapitlet om Pairskammaren
(Riddarhus-Ordningen^- Genom- kunglig Ordonnance af <1.
19 Aug, 18 lö, är alla Pairers värdighet,
både de då varande» och alla deras, som
sedermera nämnas, förklarad ärftlig. Kongl.
Orcfonnancen af dl 2Ö Mars 1H11>
bestämmer sättet för de Pairers inträde i
Kammaren, hvilka ärft värdigheten– Först sökes
hos Konungen- tillåtelse att göra rättigheten
gällande;, sedan, sökes inträde hos
Pairs-kammaren, och framläggas de handlingar,
hvarpå rättigheten grundas , jjemte en- lista
på tolf Pairer, dem den nya Pairen valt
till sina löftesmän. Rland dessa tolf
uttagas, genom lottnmg, sex, hvilka enhälligt
på sin ära skola förklara, att den- nya Päiren
är värdig , om han skall få intaga sitt säte.
Detta stadgande har (säger en berömd
författare) i det hela gjort arfsrätten till
Pair-skapet för litet trygga ett rådande parti
skuile kunna en dag lyckas att utesluta män,
hvilkas rätt vore obestridlig, men hvilkas
tänkesätt misshagade; Magten är ännu icke
missbrukad, men den skulle kunna biifva
det i en framtid- Och huru farligt vore det
icke, i fråga om en Paisskainraare,som
utom sina. öfriga dyra pligter, har den höga
bestämmelsen alt vara Domstol i frågor mel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
