Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:0 28* I82I.
COURICRE&
FRÅN STOCKHOLM.
Thorsdagen
Fhanska Constitutionek.
(Slut fr. N-.q 27J
Elfler nit salnncTa TiaTva kastat en blick
på lagstiftningen? och
national-representationens sammansättning , torde man kunna
aga materialier nog, för att formera eit
begrepp om Franska constitulionen och våga
ett omdöme, huruvida den upfyller sitt
ändamål, d. v. s. lofvar långt bestånd och
och trygghet åt medborgares rättigheter och
frihet. jEn hop ganska vigtiga ämnen
åter-terstå väl , livilkas behandling skulle vara
af interesse, men icke är förenlig med
rummets inskränkthet. Dessa ämnen äro
dock mera kända gehofri de nyaste
händelserna. Hvem minnes icke de häftiga
debatterna om tryckfriheten, personliga
friheten o. s. v.? Exceptions-lagar äro ett ondt,
men ett öfvergående ondt. Om roten till
alla lagar, lagsLiftningens sammansättning, är
god; så kan tiden snart oipskapa de illa
artade tillfälligheterna. Dm tillfället
tillåter, skola vi kan hända någon gång särskildt
betrakta Franska domare-magtens
sammansättning, tryckfrihets-lagarne,
embetsmanna-inrältningen, Kronans prerogativer och
dylika ämnen, dem vi nu måst gå förbi.
Det är gifvet, att hvarje conslitulion
skulle blifva elt irö till bittra tvister, i en
lid, dä så många enskilda passioner - jfmiu
æv—»—»v—
»tl’JIS’ a • <» S^i ‘l < i*Vt st ‘r
den a Augasti.
voro vakna, då alla elementer, redan länge
sammanblandade genotn revolutionen,
kufva-de genom despotismen, åter lössläpptes, för
ult säma sig tillsamman genom egqn vexel*
verkan, ’fän del hade förlorat allt och
ville återtaga hela sitt fordna välde; en
annan del, som, under förfärliga skakningar
och faror, arbetat till 6ig, hvad den
andra förlorat, ville icke 6läppa, hvad den
innehade, så sammanvuxet med långa mödor
ecli lång ära. Den, som lugnt betraktar
revolutionen, måste tillstå, nit om ock
mycket enskildt våld, många rysligheter
föröfvades och slutligen ett mörkt envälde
grundlädes, så var dock sjelfva reVolulio-t
nen en pånyttfödelse och högst nd vän dig,
Frankrike blef någon ting helt annat än
det var; och det större ljus, den högre
kraft, som väcktes hos massan af folket*
ansvarar för, alt det gamla aldrig
återkommer , sådant det var. Franska folket
documenterade sitt vunna
myndighets-till-stånd, just derigenom att, då jfti4 års
restauration slutligen inträffad«, vågade marr
icke tanfca> på det gamlas återinförande.
Ludvig XVHl återkorn såsom
constitutio-nel monark; och hvar nian fann, att han
icke kunde återkomma annorlunda.
En, under många år lör Frankrike
främmande, faetion må således skrika allt
hvad den vill; eonslitutiönelt är och blif—
ver Frankrike*, din u.an ock lyckas att *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
