Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vissa delar af constitutionen införa
förändringar. Huru ofta och huru långa tider
har icke Engelska constitutionen sofvit!
Men dess upvuknande var så mycket
Iju-aare. Lyckan har just varit, att den
Jun-nits. Spår man något verkligt, varaktigt
ondt af partiernas nu varande bitterhet;
så har man icke sett på historien. Denna
bitterhet är icke större au dpn var i
England under Drottning Anna — och den
uplöste sig dock i harmoni, sedan de
första kämparne, som varit faddrar vid dess
födolse, hunnit att dö. ut.
Det måste man. väl tillstå, att ett
dylikt hopp nästan bör vara förmätet on».
Frankrike, i. fall den målning är sann, som
en viss publicist nyss gjort på de Franska
partiernas tänkesätt och syftemål. Finnea
ingen verklig liberalitet, ingen patriotism
utan blott enskilda interessen; är icke skille
nåden mellan Ultras och liberala annan,
än att de förre vilja godtycket med; Bouc-*
boner, de sednare godtycket med
Bona–parter; då är löga att hoppas. Men man
har skä! att fråga en dylik, författare, hur
han vet, hvad lian påstår. Så länge hvar
och en har rätt att dömas endast efter sina
ord och gerningar, men icke efter
gissningar om hemliga afsigter^ så länge måste
man innehålla med dylika omdömen otu
de nu i Frankrike stridande partier.. Vili
man vara , som det kallas, opartisk eller
(som det kanske borde kallas) hvarken varm
eller kall, men icke blott sofistisk jägare
efter ovanliga satser, så skall man visr.
aerligen kunna säga, att icke det
Ultra-royalistiska partiet, åtminstone icke- alla
deribland, ledes af så orena och
våldsama grundsatser, som man
vanligtvis’tillägger dem ; ehuru säkert det är, att bland
detta parti, likasom bland de liberala
måtte finnas de, hvilka ofyan anförda
hårda tillmäle drabbar. Men en viss obJyg-
het fordras, för att stiga fram och for en
läsande gch tänkande allmänhet påstå , att
män, sådanu som en Lanjuinais, Lafayette,
Constant, Jordan, Boissy d’Anglas,. Broglio,
Ternaux m. fl. endast spela en coniedi med
Frankrike och hela verlden. Hvad de sagt
och skrijvit innehåller intet annat, än att
de önska det constitutionella systemet och
Iiourbonska. dynastien befästade, lagarnas
höga. bestämmelse upfyJld, godtycket,
skadliga vanor och privilegier undanröjda. Hvad
de viljakan endast den all.vise
omedelbart se; våra dunkla ögon. måste döina.
efter ord och gerningar..
1 ’■ j5UT LÄ N D-SKA N Y li E T E R.
Turkiet, Ypsilantis nederlag och fi- kt samt
Mald ans och Walachiets besättande af Turkarna
hafvn fullkomligt bekräftat sig. Ypsilanti var,
enligt sista brefvon, ankommen till Österrikiska
staternas gränser och befapn-sig uti ett
quarautainei-hus, hvanfrSu han väntades ti|J ilcrmaiistadt.
IJe-taii isterne fly, allt hvad dc hinna, till Österrikisk»
området, der de, men icke de rofgirige Arnauter,
Albane8er och Wallachcr, eroottngas, Tnrkamcs
framfart skall vara mer än- ryslig; öfver allt är deras
lösen: ,”"döden åt dc cJiristna.” De härja allt ined eld
och svärd. I Buchar-est skedde dagligen
afrättnin-gar. Jndarne angifva alla välmående Greker,
såsom Ypsilantis anhängare, hvarpå de gripas och i
ögnnbliukct "afrätlas. 1’Waiachict skolä nära. i00,000
innevånare lrafva rymt in i skogarna- I Tergowiscbt
blefvo- 5oo qvinnor och barn brända inne i husen.
Älven i Jassy och Moldau framfara Turkarna på
samma sätt. Två Bojarer, som fört styrelsen
under Revolutionen, voro dc första oflren. De
arma. Moldaueme, som skockas till de Österrikiska
Provinserna, måste under bar himmel tillbringa
sin- lo-dagars quarantaine på gränsen..— Den
största förlust, Grekeländs sak lidit,, är den så kallade
heliga skarans nederlag. Den bestod, af 1000 idel
Grekiska ynglingar, som studerat vid främmande
Universiteter ooh utgjorde hoppet om den förtryckta
nationens civilisering. De blefvo allesammans
ned-liuggnc, undantagne några få.
En dec.laration, som Ypsilantis vänner
ulgif-vit i-Odessa, inuchåjier högst nidUliga anspråk på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
