Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättvisan och endast hon, som tjenar till
detta minskande, liksom till allt annat godt,
och innehåller i detta, liksom i andra
ämnen , det enda sanna arcanum mot
samhällets plågor.
Om Öfverlius.
Annat är, att en Riksförsamling består
af flera olika elementer, och annat att den
arbetar i flera afdelningar. Alla stånd
kunna vara representerade, utan alt äga hvart
sin kammare.
Hvarfore har man så nödvändigt velat,
att Adel skulle sitta för sig, Prester for sig",
Folket för sig? Ursprungligen derföre, all
det ena slåndets öfverläggningar måtte vara
en hemlighet för det andra.
Oin man. förordnade, att hvarje
re-presenterådt stånd skulle hafva lika många
ledamöter, och alla öfverlägga och rösfa
gemensamt i en kammarej så blefve följden,
ätt alla representanters sammanlagda
pluralitet gjorde beslutet. Månne icke detta
skulle instämma med sjelfva idéen af
representationen?
Det vac visst icke detta., man från
början sökte undvika. Men man fruktade, atl
det ena ståndet skulle smittas ai det andras
öfvertäggningar. Om folkets representanter
lätt veta, att bland presternas funnits en
minoritet, som gynnat civilisationen; så
skulle det icke varit möjligt att , med
auc-toritet af hela den andeliga uplysningen,.
varna folket mot en gudlös forsknings-anda.
Ståndens afsöndrande upnådde således
ej sitt ändamål utan genom
öfverläggnin-garnes förhemligamle.. Och detta är der—
före,, hvad som skedde. Si
åtids-representationen är i grunden undergrald,. så snart)
öf\ei läggningarne kunna allmängöras.. När
man talar inlär det allmänna iornuftet,. Ic—
4*. ’ —
nar det icke länge all tala blott i silt stånds
interesse.
Imedlertid kämpar man , så godt nian
kan, för ståndsfördelarna, så länge
förnuftet icke hunnit blifva alltför mäktigt. Att
man till slut måste förlora denna kamp, är
åtminstone på det sättet säkert, att
förde-lame, som förfäktas, blifva af allmänna
vettet och i allmänna lefnaden så föraktade,
att de ej vidare kunna begagnas. Då först
måste de väl äfven uphöra alt försvaras.
livad nu elt Ölverhus angår, så vidt
det skall bedömas efter förnuftsskäl ocji dess
försvar icke inskränkas till försvar för
privilegier; så är det helt annat än en
ståndsrepresentation, som talar för en a’fdelning
af dolket. Det måste tala lör
fäderneslandet- Det torde nyttja bästa sättet att
legitimera sig, om det visar; att dess
öfver-läggningsr i längden icke generas af
ollent-lighetem , ■
(korts, e, a. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet.. Något bcstänult liar man ännu icke
om gränsmagtemas- politik, i- afseendc pä Grekiska
resningen, Courior-vä.vkingcu mellan Wien,
London, Paris och Petersburg liar blifvit synnerligen
lillig. Franska tidningår (till och med de
officiella) säga, att i Wien blifvit hållet stort krigsråd,
ureder Kejsarens eget presidium, bvarpå det. rykte
utspriddes, att arméen på- östra gränsen, skulle ökat
till 1)0,000 inan.
Dfc regimenter nämndes, redan,. som skulle gS
til Sicbenbiiigen oeb Bukowina,. instruclioncr skulle
ätVttjf hafvn nfyStt till (irefve v.. Liitzow i
Cou-stmitinopcl oel» friherre v. Lcbzellcrn i Petersburg,
att erbjuda Österrikes bcrrudliiig. Furst
Metter-nich sades halva ölVergifvife sin föresats att resa till
Rhen , bek ämnade i stället på korttid gS till
Böli-inen. Äfven genom, andra bref bekräftas
uilder-lättclsen-, alt regeringen samlar cn betydande
styrka på Maldaus och \Val3chiets gräns. Dt dit
iui-i ade truppar voie redan- under ma lille;
k<igs-lanfzliet i störst«’verksamhet. — Österrikiska
flot-ilj«n, som. förut hadc uLlupit mot Neapolitanerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
