Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett brusande, som sedan väcker hela verl-
den. Vissa andra hufvuden däremot
kunna aldrig blifva rätt inbitna af honom. Man
»er icke på dem deras lärdom; de synas
hopen lika, tala, såsom andra olärda, af sina
hjertans ingifvelse; den enklaste sanning, i
hela sin enkelhet, kan slå an på dem, lika
väl som den djupaste paradox, omtvistad
fråu Pythagoras till närvarande tid. Hvart
yill man komma med dylika hufvuden?
Om målsmanskap för allmänheten.
Det har blifvit en jargon att skrika
mot tidningar och protestera mot deras
målsmanskap för allmänheteu. Om man
besvärade sig att besinna, huru verkligen betyJ
delselös denna protest är, så skulle man
kanske icke göra den.
Målsmanskap betyder rättigheten att
utan särskild fullmagt utföra en principals
talan. Någon sådan magt öfver
allmänheten har väl ingen tidning tillvällat sig, fast
det någon gång fallit en eller annan
tidning in att, såsom historiskt iäotum,
berätta __ kanske i något myndig ton och
nog mycket förhastadt — att allmänna
tänkesättet är så eller så. Men detta sjelf
tagna målsmanskap finner man oftast och
oblygast utöfvadt just i så kallade olficiellu
tidningar — och det är likväl icke mot dem,
utan af dem, som beskyllningen göres. Ylan
har någon gång sett berättelser, huru en
allmänhet välsignat en eller annan åtgärd
— då nemligen motsatsen ägt rum.
Sådant kan kallas målsmanskap, och
sjelfta-get målsmanskap.
Men huru oskadligt det är, bevisas bäst
därar, att den foregina principalen ofta
skrattar åt sin målsman, men besvärar sig
dock icke *nsd någon protest, så länge
ingen verklig åtgärd därpå grundas. Just så
är det med det målsmanskap, en
opposi-tions-tidning utöfvar. Går han längre, än
att studera och uttrycka det allmänna
tänkesättet, försöker han att mästra och med
magtspråk skapa ett tänkesätt, då är lian
icke kallad till målsman. Då två motsatta
målsmän sålunda upträda, är det i det
hela intet annat, än när två talare på en klubb
perorera mot hvarandra och bägge säga:
detta är min mening; jag är öfvertygad, att
det äfven är Herrarnas. Alltsammans är
blott ett talesätt. Åhörarne hvarken anses
eller anse sig hafva förut gifvit någon
full-magt. Denna beror på det bifall, som
efteråt kröner den enes eller andres tal.
Fråga är icke om någon annan magi än
sanningens och öfvertvgelsens.
Det är omöjligt, att hvar man i sbiten
högt yttrar sin tanka. Därföre är
angeläget, att de, som yttra sig, få all möjlig
frihet. Allmänheten skall snart, genom
bifall eller ogillande, förklara, hvern som
verkligen är målsman. Ett sjelftaget
målsmanskap finnes blott så länge icke h var ock
en, som vill och kan, får åtaga sig det.
UTLÄNDSKA NYHETER,
Tnrkiet. Ur Franska tidningar liar man
följande (obestyrkta) underrättelser; Grekiska flottan
i Thcssalouiebi-viken har fört nmnition till Seiet,
En Grekisk flotta belägrar Gallipoli ^bvaraf följer,
att den skulle liafva passerat Darilancllerna) och
landsätter truppar i Saros-viken, för att gripa
Turkarna i ryggen och — belägra Consfaminopel o.
s, v. PS dessa nyheter kan man, såsom »ngdt är,
icke lita; men af alla underrättelser synes, att
Grekernas sak går framför orh omfattas af allt fler,
PlnNppopel, Kasanti oth Euos sägas hafva rest sig.
1 Arkipelagen sägas åter nio turkiska fartyg vara
tagna (kvsremot Algieriska visat sig i Morras
farvatten). Teprlrni, Alis födelseort, är i fullt
up-ror, allt sedan Chorachid Fascha blef, med tooo
man» förlust* liHbakadrifven från sitt anfall mot
Litliaritaa. Itner Pasclta, som är skickad mot
A-karuauivu och JU vadien , kar af Grekerna blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
