Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studerat, genast ryckt ifrån" näringarna?
och hvart? — Till Ijenster. — Orsaken
åter till detta? — Alt den,som studerat,
anser sig för stor att Jefva af sina händers
arbete, emedan man blifvit van att anse
värdigheten af tjensteman såsom den enda
uphöjning i samhället, och kunskaper
såsom ogagneliga , oin icke skadliga, för den
arbetande hopen.
Detta grundfel i opinionen och
upfo-stringsanstalterna måsle häfvas; namnet
medborgare måste få sin stora betydelse;
up-lyst medborgare måste blifva i och iör
sig sjelf en hög titel; tjenster och
befordran måste uphöra att vara enda målet för
feildniDg — och då försvinner hela
betydelsen af denna fruktan för mängden af
studerande. Tvärtom skall då
fosterlandsvännen icke hafva någon högre önskan,än
att så många måtte studera , som möjligen
kunna. Men , äl ven i det skick sakerne nu
äro , finnes mot det onda intet enda säkert
medel, utom en allmänt spridd högre
up-iostran. Man skall en gång af omöjligheten
tvingas att uphöra att skapa tjänster, efter
mängden af dem , som lått vetenskaplig
bildning. Ett öfverskoll af dem måste
återgå in i den vanliga otitulerade
människohopen och bilda icke lycksökande och
oegennyttiga medborgare. Utvägen härtill är
väl icke att lägga hinder mot bildningens
spridande.
Hvad som därnäst förefallit oss
märkvärdigt är samma sections- oeh kapitels 6:te
§. Den lyder så : ’’Anmäler sig någon
öf-”ver i5 år gammal att blifva vid
lärdoms-”skola antagen, och icke äger mot sin
ål-”der någorlunda svarande kunskaper, må
”Collegium, efter pröfning af
omständigheterna, honom antaga eller afvisa, och äger
:’i senare fuilet den sökande , der han med
”afvisningen icke åtnöjes , att sådant
anmä-”la dereete eller geoom Skolans fpspector
”hos Ephorus, hvilken slutliga
profningj-”rätten tillkommer.”
Det af så många tänkare med skäl
lastade systern, att tidiga studier ära ds
bästa , har upfostrings-comitéeD således följt.
Men huru många exempel har man icke
på män, som begynt studera vid ännu långt
sednare än i5 års ålder och ändock gått
ovanligt långt i vetenskaperna ! Men detta
stadgande är fullkomligt öfverensstämmande
med det redan anmärkta om de fattigas
uteslutande ur skolorna. Det är jnst den
fattige , som sent begynner studera, ty han
drilves därtill endast af egen böjelse och
kunskapsbegär; och det är sällan hos barn,
detta vaknar af sig sjelft.
Men - vi vilja icke, längre uppehålla
oss vid anmärkningar, som äro sä enkla,
att hvar och en , som läser den nya
Skolordningen oeh förut någorlunda öfvertänkt
ämnet, måste genast göra dem. Del
återstår ännu en ganska vigtig att göra, den
nemligeo om mängden af läroämnen , soin
skola lörtlvafvas i de lägsta klasser ai
Skolorna. I törsta klassen af de nu så kallade
högre lärdomsskolorna, eller förut
Trivialskolorna, lästes förr blott Christendöm och
latin, utom högst obetydligt af den så
kalkide bibliska historien. Endast de samma
ämnen drelvos i andra klassen, afvensotn
i tredje , dock där med tillägg af Grekisan,
Först i fjerde eller Rectors-klassen tillades
arithmetik, något historia och Ebreiska.
Detta system var bvgdt på de af
erfarenheten bestyrkta sanningar, att barnet
icke kan i början fatta undervisning i liera
ämnen, utan att sammanblanda och
lörvir-ras; att språk är det för den första
undervisningen mest naturliga , såsom fordrande
både reglar och minne, men <!e förra
mindre abstracla och stränga än mathemalikens,
det sednare mer underhulpet al
tankekraften än i historien, Latinska språket val-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
