Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af geometr.en. Att hamltverksmassigt
liand-tera siffror kan den råaste lära, det är sant;
m :n i triviai-skolorna är ju icke fråga om
att dana blod räknekariar, som duga att
föra böcker; frågan är ju o;n grundläggande
af vetenskaplig bildning. Barnen i första
och andra klassen af en dylik skola lära,
allt k Vid de lära , blott lör att kunna lara
mer, icke för alt genast kunna använda iill
husbchof, hvad de lära.
Med allt detta skulle dock de
enklaste arithmetiaka handgrepens inpräglande
icke vara i sig sjellt skadligt, om det icke
förtoge tiden för det naturligare oeh
nödvändigare, eller bidroge att öka den massa
af olikartade saker, hvarmed den nya
skoleordningen kommer alt förbrylla barnens
hufvuden. Till denna massa hörer .äfvert
historien, hvars studium vid den aldra
första undervisningen är ett nytt påfund.
Denna skall läras ur nakna compendieroch
register, d. v. s. barnen skola lära nprepa
läxor om dynastier, successioner, revolutioner,
sekler oeh årtal, innan de ännu kunna
formera sig idée om någon ting så collectift
som elt år, en 6tat;o. s. v. Hvad Rousseau
säg>-r om barns historiska studium, och de
bedröfligl löjliga aneedoter han berättar om
dé begrepp, barn .göra sig om
verldshän-delser, dem de lärt sig att uprepa. är så
träffandeatt ingen borde gripa an
upfo-strings-verk, utan att ställa sig hans ord
till eft rrättelse. Det första historiska
studium för barn bör vara
lefveroesbeskrifnin-gar, som böra fäsas, icke just för alt
lära känna verldshistorien, utan för
att-omark-ligen få en viss uppenbarelse öfver
människan; endast af dylika historier kunna
barnen fatta något och vinna kärlek lör detta
studium. De nakna cronologierna väcka
ingen idée och mycken af smak. Hvad dcu
så kallade Bibliska Historien vidkommer,
torde man med skäl kunna säga, att -dess
studium är en relik af missforslådd fromhet.
Tryggt vågar man påstå, att infen liar lärt
Judarnas eller de första Christnas historU
al dessa besynnerliga cornpendier, om han
ej tillika läsit bibeln — och då behöiva*
de icke. Hvad sorn däremot kan
recom-menderas, såsom en nyttig och lämplig
sys-selsättning för barnen, är Geografen, åf
hvilken blott en limma i veckan
bliiykanslagen.
Den Svenska grammatik., som skall
läras i första klassen, kan visserligen vara af
värde; men då tvä grammatiker skola läras,
innan man känner e/t, och då dessa
grammatiker .äro olika; måste förbiandnipg och
villervalla upkomina. Härden Svenska
borde förekomma, där finnes hon icke,
nemli-gen i de högre klasserna.
Besultatct af alltsaminan är, att våra
Lärdoms-skolor, f. d. Trivial-skolorna,
blif-vh pendanter til* 4e så allmänt och så
.rättvist taehade Stockholmska pensionerna, där
/man, tvungen alt rätta »ig eftor föräldrars
otörståndiga önskan att kunna skryta nv.*<l
mångkunniga barn, begynner på en gång
med alla språk och vetenskaper och
tillskapar vidunder af beläsenhet och
okunnighet. JLältaste sättet att ölvertyga sig otn
denna sanning är sitt se dessa pensioner och
<leras på -en gång hiådmogna och omogna
frukter. Med harm och medömkan måste
man se, hvilket vildt sammelsurium
upkom-mer i ett barnliufvud, som på en gång
proppas ined Latin, Historia, iMathematik
o. s. v. Det hade varit högst önskligt, att
ma» tagit denna bedrölliga erfarenhet i
behörigt öfvervägande.
Allt, Jivad som är godt i den nya
Skoleordningen, är bibehållet ur den gamla,
undantagande en sak , öfver hvars införande,
man bör glädja sig — cch -denna sak är
iGymnastiken v 4 er hvilken lyra timmar i
veckan äro auslagua vid, Triviul-skoforna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
