Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 3 (5.
1821.
FRÄN STOCKHOLM.
Thorsdagen den 30 Augusti.
Recension.
(Forts, fr. N:o 35.)
C3m hans olrtokhet hafva vi redan yttrat
oss. Den fans, kan hända — och den
dödlige, som är fri, kaste första stenen.
Men med vida större oklokhet har mången
lyckats i sina företag och fått verldens
beundran för dem. Förräderi var det, som
som ledde honom tiii de flesta af dessa så
kallade okloka företag, och förräderi, som
gjorde deras utgång olycklig. Oböjlig var
hun, sedan han fattat ett beslut j att bfv
er-tala honom var omöjligt, att bjvertyga
honom var det dock ingalunda, därpå finnas
många exempel. Man är ytterst orättvis,
då inan påstår, att hon icke arbetade för
fäderneslandets bästa. Många författningar
finnas qvar, hvilka forrada den ljusaste blick
och det renaste nit, i fråga om landets
ekonomiska väl. Man skall erfara det, då
man ännu efter våra dagar blir nödsukad
att begagna, hvad lian uttänkt,
framträngande förbi sitt tidehvarf. Men hvad han
gjorde och livad han ville, hindrades af de
beständiga oroligheterna alt vinna, stadga
eller förstördes med flit efter hans död. Den
regering, som kom efter honom, har gjort,
och af låga afsigteroch med flit gjort, mera
ondt än han, och ofta gjort det, för att tå
skrifva det på hans räkning. Från den ti-
den komma ock de underrättelser, vi hafva
om tillståndet i landet under honom.
Det var att vänta, alt en författare,
som så litet skonat Carl XII, icke eller
skulle skona Gustaf Adolf. Denne man,
som lyftade Svenska folket till medvetande
af dess egen kraft och anviste det en plats
bland Europas nationer, har blifvit
behandlad likt en öfverdådig ä ventyrare, som, utan
giltiga skäl, ulan behof, ulan omtanka om
Sverjc- s väl, kastat sig in i ett chevalereskt
företag, för alt försvara en sak, som var
oss likgiltig, och lor att vinna länder.
Förf., ehuru stark materialist, har
irned-lertid, i fråga om Gustuf Adolf, användt
grundsatser, hvilka mer, än han sjelf
tyckes hafva märkt, skaka hans egna
raison-nementer. ilau säger, att man, såsom skäl
för Sveriges inblandande i Tyska sakerna,
upställt faran för en universal-monarki. Men,
säger han, ”man har kanhända därvid
för-”gätit, att en universal-monarki långsamt
”bildas, ofta möter oförutsedda hinder
re-”dan i sin födsel, har lätt åreruplösta
sam-”band, och ofta, efter nyss vunnen
formation, sammanfaller.” ___ Ja, den möter oför-
utsedda hinder, ty en universal-monarki
kan, enligt sakens natur, aldrig komma att
finnas; men det öfvervälde i Europa,
hvarom här är fråga, och som torde hafva varit
någon ting verkligen värdigt att
motarbetas, huru skulle det finna de nödiga hin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
