Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a 54
han falla, utan att draga raed sig hela sift
verk i fallet. Detta allt bevisades
sedermera genom Torstensons fruktlösa segrar
i Böhmen. Wrangel måste ju, för att
komma till något resultat, öfvergifva dett
ven-stra vägen och gå mot Rhen.
Förf. förebiår Gustaf Adolf ett fel,
hvilket han äfven tillägger Gustaf I, det
nemligen att hafva för mycket uphöjt adeln..
Detta var, säger han, icke Svenskt*. Men
för att i denna del vara Svenska, hade
nämnde Konungar bord t vara längre framför sitt
tid, än matt af någon kan begära. Ehuru
verkligt stor ett man är,, bära dock hans.
handlingar alltid en. prägeL a£ tiden.. Att
vara så långt framför den, att inan inser,,
hvad som. först sekler derefter erkännes ,.
det är någon gång en dödlig gifvet-, men att
han skall sjpjf genmmbifva, hvad han
sålunda. inser, må af ingen, dödlig begäras.
Förändringen i religion och nedsättning af
presterskapets magt voro förberedda af
allmänna tänkesättet och utgjorde alla
tänkares, ja hopens, härskri öfver en stor del af
Europa. Därföre lyckades det Gustaf 1 att
genomdrifva dessa båda saker, ehuru i sig
sjelfva. vida svårare än de reformer, dem
honom förebrås- att hafva underlåtit.
Någon rnagt skulle lian- sälta emot den
förfärli-_ ga,.som störtadtes. Denna andra magt, Adeln.,
gynnade han hufvudsakligen på det sätt,
att frälsemän ålerfingo af kyrkans egendom
det, sont blifver deras förfäder aihändt.
H vem hado lian. annars skolat gifva det?
och var det honom, möjligt att gifva det åt
hvem han ville? Man bör af människor
begära blott det möjliga, icke alt de kasta
sig in- f öretag, bvari de icke kunna lyckas,
utan blott störta sig sjeltva och, med sig,
allt det goda, de i öfrigt kunna uträtta.
Genom hvad Gustaf gjort, hade han
redan-ådragit sig farliga resningar, dem en
allmänt missnöjd adel (jJå den endu delaf fol-
ket, som ägde någon bildning, äfvensorn
någon kraft och samband sinsemellan) blott
beböft nyttja, för att uplösa samhälletåter
kasta det under främmande välde och göra
onyttigt allt, hvad den store räddaren i
öfrigt gjort eller ämnade göra. Allt kunde
ej göras på en gång, ada utväxter på
staten kunde icke på en gång skäras bort.
Bättre dock,, att en förstördes, än att,
genom. ett fåfängt försök på dem alla, hela
kroppens, lif skulle äfvenfyras. Vi äro, med
ett ord, ingalunda öfvertygade, attGustafl
gjort för adeln, mer, än han. var tvungen
att göra;, och- att han ”fråntog Sveriges
Allmoge dess fordna kraft och medborgerliga
sjeltständighet,” såsom förf. säger pag. 11 ,
är mer än hårdt sagdt, då kanske utan
mycken. möda motsatsen skulle kunna bevisa«.
Af missförstånd (som var med hela tiden
gemensamt) om rätta medlet att belriariket
Irån Ilanseuternas Krämare-despotism,
tillgrep- han falska grundsatser, i afseende på
skrån och prohibiliva förfaltniögar.. Men
den, hvars valspråk var: 5’Gud och
Sveriges allmoge,” den som sökte med alla
krafter resa deuna allmoge ur vanmagt och
råhet __ den hadc förljättt ett annat omdöme.
Ilan misstog sig om medlen i många saker;
men med- svenskt hjärta arbetade han för
livad lian ansåg rätt. Den. hjärtliga ton,
hvarmed han beständigt talar till sin älskar
de allmoge, bör icke misskännas.
Hvad Gustaf Adolf gjorde för Adeln,
kan mindre ursäktas-, om man ser det
iso-leradt. Men åtminstono hade de frågorna
fortjent en undersökning; kunde Gustai Adolf
göra annorlunda , än.- han. gjorde, så vida
han. ville hafva nog inre. hign, lör att- det
yttre någonsin skulle kunna- tryggas ? Var
det icke nödvändigt att forbindet sig c-tt
mägligt parti, om-den yttre magt,,från
hvilken del hemtade sitt enda stöd och enda.
prelexten För Jagiigheten af sina rörelser,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
