Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MjS
icke kunde, med annat vilkor, tvingas alt
afslå från sina anspråk? Kunde Gustaf Adolf
verkligen tvinga detta parti? Yar det böjelse
eller politik, som bragte honom att så
utmärkt gynna Adeln? — Då man vill
bedöma sådana män, som honom, bör man
da endast ytligt betrakta resul t a ter na, oeh
bedöma. dera efter nu brukliga måttstockar,
ulan att söka intränga i andan af den tid „
hvaroin fråga är, och de saker, som-
före-gingo? Tror man verkligen, att t» ex. Carl
XI kunnat göra, hvad Iran gjorde, oin han
varit i Gustaf Adolfs ställning och om icke
Gustaf Adolf, under ett, genom, stora trp—
ofbingar åt mägtiga factioner, köpt inre
lugn, lörut hunnit sälta riket i det
anseende hos främmande magter, att så vådliga
företag i dess inre organisation tryggt
kunnat vågas? Gustaf Adolf skapade dock
ordning, om ock icke den ändamålsenligaste,
ehuru troligen den enda möjliga dd. Hans
fars skräckregering kifftde icke fortsättas ,
ehuru den kan. hända var en nödvändig
läuk i kedjan..
Vi yttrade här ett hårdt ord om Carl
lX:s styrelse; men vi återtaga det icke. En
skräckperiod kan ofta vara ytterst
nödvändig i ett folks historia; men de därtill
utsedda verktyg lemna dock icke derföre
något lysande namn åt elterverlden. Genom
våld och imposition- på domare (något, som
vår förf. så. biitert förebrår Carl XII _____
ehuru blott ett exempel kan anföras) kan
man vinna stora ändamål;, men medlen Uro
dock alskyvärda; och ett folk, vandt alt se
dem användas, stiger icke- till odling och
samhälle.. Den vildhet, den uplösning, som.
bemägtiga sig; folket, under dylika perioder,
blifva svåra att upväga, äfven med de bästa
ekonomiska 1 örfallningår. Ratt är första
fiågan i statsläran;. de ekonomiska
förde-lame äro. icke så heliga, att ratt måste vika
£öc dem.. Likväl erkänner liYar|# förnuftig,,
att ”det ena skäll man göra och det andra icko
låta.” Samma anmärkning kan gälla om Carl
Xi s så mycket och, i de flesta fall, med
så mycket skäl berömda regering. De
andeliga fördelar, så till sägande, den
lyftning oeh förädling , som mängen stor man
skäukt sitt folk, kunna icke beräknas- med
siffror, och blifva derföre ofta utelemnade
ur räkningen» Man griper sig ofta an och
vill blifva häfdeteknare, med en förut
lättad idée om. storhet och förtjänst, med en
måttstock , enligt hvilken inånga historiska
personer ej kunna mätas.. Dem utmönstrar
man då, och förklarar dem vara utan
värde.. Detta är dock den värsta partiskhet i
historien; och den ofantliga svårigheten i
häfdeteknarens kall beslår däri, att lian
måste framställa lika fritt och mångfaldigt, som
naturen) frambringar;, han måste se allt stort
och icke bestämma storheten, efter förut
fattade satser; hans. själ måste vara ren
såsom spegeln, hvilken återgifver allt i dess
naturliga skick» Sedan må åskådaren ostörd
rådfråga sin känsla. Ilar häfdeteknaren
varit redlig och sitt kali vuxen ; så kon det
hända, att hans läsare, om ock hinunelsvidt
skilda i systemer, dock alla finna sig
tillfredsställda. 1 annat fall har han arbetat
ensidigt för en tid, en rnänniskoklass, en skold,
ett parti, ett system* men- han hur icke rest
en minnesvård , hvilken , såsom, de gamla
klassiska författarnes arbeten-, skall allmänt
vördas, så länge ljus linnes på jorden.
I någon vidlyftig framställning af våra
tankar om Carl XLs regering anse vi oss
icke böra ingå,då vi däruti fögaafvika Från
forf.s tankar och då, för ett omdöyie
därom, fordras. de vidlyftigaste deducUoner och
sammanfattning af en sådan, mängd , ämm
icke samlade eller i ordning, ställda,
enskilda faeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
