Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i73
sats torde väl aldraforst tåla en
inskränkning. Der den vapenföre mannen sjelf
försvarar sig, (ler blir han äfven beskyddare,
och der han sjelf förvaltar sin egendom ,
der blir han äfven iörvaltare. Det torde
icke blifva något tvilvel underkastadt , att
en stor del af det, som nu for ett folk
uträttas genom en mängd betalda Ijenstemän,
äfven så väl skulle kunna utföras af sjelfva
folket, så snart det genom politiska insti
-tutioner smånigom infördes i eft localt
biträdande vid dess egna angelägenheter.”
”De penningbesparingar, h vilka åi ligen
skulle tillfalla staten från den redan
ofvnn-iöre i annat afseende yrkade
nationalbevä-ringeu, den vi i motsats mot de stående
härarna skulle kunna kalla den hvilande
härsmagten, det faller lätt i ögonen *j,
likasom det väl icke heller kan bestridas, att,
med försvinnandet af den olyckliga
lättheten att föra i fält en fullkomligt rustad har,
retelsin till krig och försöken alt göra
in-gn pp i svagare grannars rättigheter, jemte
den i förening dertm d stående anledningen
atl öka statsskulderna — likaledes skulle
försvinna. Då nu äfven så väl den gamla
som nya historien vittna om möjligheten
deraf, att medborgaren ganska väl kan
bildas till fäderneslandets försvar samt till en
kraftfull beskyddare och hätnnare af den
sårade nationaläran, så utvisa de äfven
genom förträffliga exempel, att medborgaren
likaväl är användbar såsom deltagande i
re-gei ings-angelägenhcternas förvaltning, hvilka * i
c) I hvilket forhlllnude utgifterna for arméen
ilS ritt statsinkomsterna, kan lätt finnas äf cn
i Politiska Journalen för Sr 1818 (1 K- sid.
127) inlörd upgifr, enligt hvilken
Preussiska-snunärclueus statsinkomster upgifvas til)
millioner och 22 millioner afgS för ar-
méens underhåll; och likväl skulle ej denna
»rtnées besoldning kuuua inrättas på cn
sparsammare löt.
äfven ligga horiomi så nära \ så shart (Tet
öfverensstännner med den regerandes vilja
att dertill kalla honoin. Vi tro derföre,
alt, likasom det åligger regeringen ött taga
omsorg om allt det allmänna, i afseende på
lagskipning, inre trygghet och landets
försvar, så skulle äfven ullt det speciella, det
locala inom hvarje län och stad eller
härad, utan allt betänkande kunna
ölverlem-nas åt dessa corporalioners egen omsorg ^
så snart en god och kraftfull inspection —
eller hvad Fransmännen kalla Phiéravchii
des pouvoirs — sörjde derför, att den
enskilda ålgärden icke förorsakade något
störande eller hämmande för det hela och
stora. Enligt denna grundsats kunde man utan
allt betänkande öfverlemna hvarje orts och
läns serskilda police , correctionsanstalter ,
byggnaders och hamnars underhåll, milda
stiftelser, de falligus underhåll in. m., åt
deras egen up*igt och styn Ise , som det i
förra tider verkligen var och på många
ställen ännu äger rum. Äfvenväl fördelningen
af de bidrag, som af län och städer sko a
aflemnas till stats-utgifterna, borde väl bättre
och rigtigare kunna utföras al dem, som
blefve dertill valda blund, med alla
locali-teter bekanta, personer, än genom dertill
af regeringen utnämnda, hvilka vanligtvis
äro obekanta med de skattskyldigas
förmögenhet och förmåga alt betala. Staten
be-hö.de blott, som det af sig sjelf förstås,
bafva sig förbehållet att föra controllen mot
underslef och bedrägeri, 6å väl som
doms-rättiglieten i alla tvisliga fall samt vid
klagomål mot partiskhet och orättvisa.
Likasom, genom dessa och dylika inrättningar,
statens styrelse blelve entledigad från en
mängd partiella , för densamma otillbörliga
omsorger, så skulle den äfven , uphöjd ö
-ver det lägre, med deslo säkrare hand
hållande det helas tömmar , derigenorn i
samma mån vinna i moralisk stoihet och akt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
