Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verken , som derföre komma att gifva en
större arbetslön åt de återstående och på
samma gång ett blidare öde. Slutligen
kommer äfven den verksammare andelen i
samhällets angelägenheter, som smånigora må
hända tillkommer den bättre delen bland
de lägre stånden, att utveckla aktningen för
sig sjelf och försyntheten för andra, som
utgöra fröet för de borgerliga dygderna; ty,
ju friare och offentligare menniskan lefver,
desto nier vexer inom henne blygseln för
det ovärdiga; ju mer slafvisk, desto lägre
och föraktligare måste menniskan blifva i
sin förborgade vandel. Med ett ord ,
nästan hvarje individs krafter äro väckta
genom en utomordentligt tryckande tid, och
det tygellösa tummel, de olyckor, som de
lössläppta passionerna tillskynda
mensklig-heten, stå i blodiga och färska exempel
närvarande för allas ögon , så väl som de
lärdomar och varningar, hvilka utgå från
de ålderstignas mun , utvisa den väg, på
hvilken man ännu kan utkomma ur
labyrint hen. Och, då den elektriska stöt, som,
kommande från vester, upväckt Europa ur
dess förslappning, hitintills, såsom en
verkan af rå naturkraft, nästan endast
fram-biagt det skadliga, hafva vi derewot att
förvänta, det vetenskaperna och konsterna,
i hvilka vi ännu länge måste forblifva
mästare, skola utur de jäsande elementerna
utbilda sitt verk, ett värdigt och förädladt
tillstånd för menniskan, hvilket då med
lugn oc h omtanka kan utvecklas och stadgas.”
Så mycket af författarens egna ord.
Betta är nog , för att visa hans system ,
gången och karakteren af hans sätt att
rai-sonnera. Han är icke en af dessa kalla
sofister, som blott gör up lärda systemer eller
följer andras redan upgjorda. Hans tanke är
enkel och klar, född i ett af djup
beläsenhet rik ladt hufvud, och Ifll mognad bragt
af ett ädelt hjerta ; som brinner för æensk-
lighetens öde. Han hnr sett ljust, emedan
han velat ljus. Det mörker, som någon gång
råder i hans stil, bör tillskrifvas hans
Tyskhet och den oskicklighet, hvarmed hans
arbete blifvit öfversatt. Men att predika mot
dåliga öfversättare har hos oss länge varit
en fåfäng möda.
Éhtirn vi i allmänhet gilla författarens
åsigter, finnas dock vissa enstaka satser, som
troligen icke uthärda den strängaste
granskning. Såsom exempel härpå kan anföras
hans tro, att krigen kommu att minskas,
”då magierna, såsom det nu tyckes,
framgent vilja rätta sig efter en bland dem
up-rättad areopag”* Kanske skulle just
motsatsen kunna göras trolig. Detta
öfverin-sec-nde, som några do mägtigaste stater
vilja tillvälla sig öfver de öfriga, torde just
blifva ett frö till nya krig. Den däraf
up-kommande vana och lust alt blanda sig i
grannars inre angelägenheter kan icke blifva
ett frö till fred, hvilken däremot måste
finna sin lifsprincip i hvarje stats
fullkomliga oberoende, i dess populära författning
och i folkets allmänna beväring. Det är
icke representativa stater, icke armcer,
bestående af hela folket, icke fria, från allt
näringstvång lossade folk, som anfalla sina
grannar. Det samma kan icke sägas om
förmyndare och omyndiga.
UTLANDSKA NYHETER.
Turkiet. Allt livad ma» vet o en kriget
mellan Ryssland och Porten, bestJr af ett rykto i
Berlin, att er» dit fr!5n Posen ankommen courier mød—
fört underrättelse, alt Hysku garderne gStt frSu
Petersburg St Minsk och att Kejsaren löljtle dem,
sedan hoppet om fridens bibeliållandi blifvit
öfver-gifvet och kriget mot Turkarna beslutet. FrSn
Wien talas dock ännu ou» frid. Strogmiow var
ännu i Odessa och höll <juarnuta< Österrikiska
Internunfien i Constanlinopel besö, r »ned ali
if-ver de i Turkiet vistaude ft;s*ar* . gclägtnhclw.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
