Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mais Velat och metl fullt skäl påstått
sig — finrta Skråortlningarires uphäfvande ^
lydtles ^örst så, att de icke iriheburo
up-häfvandet, och sedan, ända därhän, att de
hindrade det. Först sade man: ”Ingen
näringsfrihet fins i concessionerna.” Sedan
sade män; ,”in£ep näringsfrihet koinmer att
jQnnas, emedan $eo icke finnes i,
conces-sionerna.” . • i .
(Fort», c. a. g.)
i i• .* ’ ’ ]:<} 4» tr * i. , * <. i
UTLÄNDSKA NYHETER,
Turkiet. Dc arrtia Grekerna begynna
för-tvi 11 a om hjälp utifrån. Sådant tyckes åtminstone
en proclamation of Georgaki tillkäiiuagifvu.
”Tappre Greker!” så lyder den ”Vi alla, ädle bröder,
gå under för ett förfärligt öde. Öfvergifne af de
angränsande trosförvandter, of hvilka en del
lofva-de oss understöd, en del åter genom smädelscr till
ocb med räkna oss till ett brott våra blodiga
ansträngningar för rår religion och vår cxistcncc,
halva vi ej annat ölrigt, än hjältedöden. Up bröder,
visen eder cdra förfäder värdiga Vi bafva dock
räddat vår ära; Europa har lärt känna Hellas’s
söner. Den utlofvade hjälpen från Ryssland
kommer för sent för oss. De Moskowitiske store
vilja först se Grekelands blomma slagen,
iuuan deras bjälp kommer, på det do blott
må eröfra den råa massan och, efter de
bildade klassernas förstöring
ickcemot-taga, såsom ett framtida gasnings-ämne,
någon impuls af den ande, soin de frukta vid
vår pånyttfödelse. Låtom oss därföre dö och
oförfäradt se döden i ögonen! Lefve Grekelands
religion och frihet! Döden åt Barbarerna.” Nästan
den enda hjälp, Grekerna kunna påräkna utifrån,
är af enskilda. Från Marseille gå, då och då,
några officerare, »est -Tyskar, till Grekclnml. Men
de Grekisk-a handelshusen i M. göra nästan intet
för sina landsmäns »ak. De Tyska studenternas
if-ver synes afsvalnad. I Österrike | äro stränga mått
och steg vidtagna mot Greker, som burit vapen,
och mot Tyskar, som visa lust att gå till Greke^
land, ”1 Trieste, heter det ger cn närmare
bekantskap med Grekiska nationen helt andra ocli
troligen riktigare Ssipter af saken,-än i det norra
och uiedlersta Tyskland En bop unga män, som
förstgvoro enthusiastiskt stämda för Grckvlamls be-
frielse, hafvft också låtit föra sijj pt andra tankar
ocb vilja mi lugi.it gå hem,” – l£n ung Polsk
Furste Krusinski liar från Marseille, med tio
Franska och Tyska officerare, gått till Morcu.
.Franska regeringen lägger inga lifndcr i vägen lor
dylika resor j och deu officiella tidningen MouiteuV
börjar tro, olt för att häcnmn dc bestäulligt
förnyade morden på Solons o.cb Pcriclis alkdmVmgnr,
det kanske vore nödigt att lägga hand vid deraj»
trmaucipatjpp.
Vid Fpkscbani stå ännu 3ooo Ilefoiristsr. emot
hvilka Turkarue ingen ting förotflgu, utan först
vänta förstärkning. Asiatiska truppar komina
dagligen till Moldau, och furstendönicna lära icke Kom-,
»na att evnciiéras. Turkärne gS ej’hom, utan ämna
lägga sig i vinterflUarter, I JnssV Ökas
våldsgär-nin^arnc. Hilndrddé flickor liro’redan såsom
sluf-vinnor släpade till det ‘inre oT Turkiet Med
arméen följa särskilda slufliondlnre, hvilka upsöko
flickor ocli goltsar, köpa och föra dem öfver
Silis-tria in åt landet.
Crckerrias styrka på Morea utgör omkring
30,000 man, hvaraf icke en tredjedel är drägligt
väpnad. En pf.k, en slunga ocli cn hop små och
stora stenar utgöra de flestas beväpning; någta
halva pistoler ocli värja. De flesta invåuarne i de
insurgerade städerna halva dork vapen; och om
revolutionen skulle taga en elak vändning, har liian
att frukta allmän plundring ocb mord på
Turkarna, då ordningen redaH är ganska svår att
iiprätt-hålla. Föro- Dem. Ypsilanti* ankomst hadc
Senaten i Kalamatn formligen förklarat krig mot
Senaten i Modon; men genom Y.s bcmedliiig
hindrades utbrott af iieudtliglicter, ocli man nöjer sig nu
att skymfa hvärandra. Turkarnc äro »nyckel
fruktade, och dagligen häktas några af deras förmenta
vänner — eller, som de kullas, sia Ivar — Ii
vilka till större delen äro rika Girkcr, så att det
tro3, att de förföljas mera lör sina prfiuingnr än
sina tänkeBätt. — I Modon utgifvas dagligen
bulletiner eller, som dc kallas, Frihets b I ad,
författade i den mest excentriska och högtrafvamlr stil,"
ofta fulla af’osanningar, alltid nf grufligä skällsord
mot Turkarna. Senatens local förfiltimlgar
för-’råda oftast mycken klokhet, och främmande
köpman behandlas med mycken aktning (hvilket icke
inträffar öfver allt).
Enligt Franska tidningai’, skoja Grekiska
flottans bef2li af va re blilVit oense, offer, aegren. vid
Mvkale, ocli många gått hein, emedan ingeij vflle
erkänna ett Öfvcrbcfäl; men deras och det öfi igo
sjöfolkets hustrur hadc förcstälit siua män all dco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
