Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a3o
S
■ J \>
* 4 k .
5 1
?}
de i remissen och öfverlemnado tillika elt
hos Ståndet ingilvet memorial af
Riksdagsmannen A; Danielson , däri samina
grundsatser yrkades som i Frih. Gederatrönis.
Utskotten to go i öfvervägande dessa remisser,
jemte flera från Borgareståndet inkomna
protester mot de sålunda yttrade grundsatser
och gjorda förslag. Det är allmänt bekant,
huru som, vid anställd votering inom
Utskotten föfver den frågan, om Utskotten
skulle votera öfver de af Utskottens
beredning framställda alternativer, hvaraldetena
utgjorde den af Adelns och
Bondeståndets-ledamöter antagna sats, att närings idkande
skulle vara fritt för hvarje till myndiga år
kommen och väl fräjdad person; det
andra åter bestod i den af Pres fersk apets och
Borgareståndets ledamöter yrkade mening,
ätt läroår yoro nödvändiga) Adelens och
Bondståndets ledamöter stadnade vid en
mening, men Presterskapets och
Borgareståndets vid en motsatt; så att Utskotten icke
kunde afgifva något utlåtande. Märkvärdigt
ar, att Prester och Borgare påstqdo, det
den föreslagna näringsfriheten stridde (ej
lilolt mot Borgareståndets privilegier, utan
äfven) mot 1810 års concessioner; och det
var egentligen därföre, som desse stånds
ledamöter i Utskotten vägrade att votera.
Adeln och Bondeståndet återför viste målet
till Utskotten, med anmodan att
ovillkorligen uptaga ämnet; men de två öfriga
stånden gillade Sina ledamöters i Utskottet
yttrade mening, och funno målet, i den form
det var väckt, strida mot regeringsformens
uttryckliga föreskrift.
Utskotten återfingo således, genom
A-delns och Bondeståndets förnyade remiss,
målet till handläggning; men Preste- och
Borgare-ståndens ledamöter funno sig icke
kunna i någon öfveriäggning i ämnet
deltaga, i anseende .till $iåudens j plena
fattade beslut. Ledamötemö af Adeln och
Bondeståndet förenade sig därföre om ett
betänkande, som-innehåller hufvudsakligen
de af beinälte stånd förut yrkade satser,
Då detta betänkande ankom till’ ståndet,
beslöt Ridderskapet och Adeln ”att, jemtt
bifall till betänkandet, förklara, att ehuru
Ridderskapet och Adeln kunde återkallade
vid 1809 och 1.81 o årens Riksdag gjord)
concessioner, i fall de öfriga stånden icke
i detta beslut instämma, Ridderskapet och
Adeln, som icke ledes af annat än viljaa
att befordra allmänt väl, utan afseende pj
enskilda upoffringar, hvilka tänkesätt
Ridderskapet och Aneln är öfvertygad delas af
dess medstånd, likväl icke vill med sitt
bifall till nämnde betänkande fästa detta
vil-kor.” Preste- och Borgare-stånden vidhollo
deras förra beslut; men Bondeståndet ej blod
gillade betänkandet, utan beslöt äfven
inbjuda Ridd. och Adeln att deltaga
iénta-derdånig önskan om Kongl. Maj:ts pröfniar
och beslut i ämnet. Imedlertid kom ingen
gemensam underd. önbkan att framställa.’,
utan både Adeln och Bondeståndet
ingia-go, livar för sig, med hemställningar till
Kongl. Maj:t.
Men innan dessa Riksdagsdebatter lem*
nas, torde man böra kasta en blick på det
vidlyftigare motiverade beslut,som
Borgareståndet fattade och lät till medstånden afgi
då utskottets betänkande afgjordes. Förs!
kan det icke undfalla någon
upmärksaraläsare, att Borgareståndet år 1812 förklarade
concessionerna icke kunna angå de
egentliga hindren för närigsfriheten, nemligea
skråförfattningarna, emedan desse
yorere-glementariska stadganden , hvilkas ändrande
och uphäfvande beror på Kongl. Maj:t
allena; men i8i5 ville samma Riksstånd icke
votera öfver frågan om näringsfrihet (d. Y a
om uphätvande af dessa reglementariske
stadganden), emedan denna fråga rörde
ståndets privilegier. Concessionerna, i hvilb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
