Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1821.
N:0 36.
FRAN STOCKHOLM.
Thorsdagen den 8 November
Recension.
(Forts. fr. N:o 55.)
Ti
JL/å, heter det i beslutet,
spannemåls-handeln är, hvad den bör vara *),
fullkomligt fri, och viclualiehandeln äfven vid
denna Riksdag af samtliga Riksstånden är
förklarad lika oinskränkt; då landet har
rättighet att hålla alla behölliga socken-,
bruks- och säterihandtverkare #*); då
landl-maunen äger till städerna klanderfrkt
införa och afytlra sina produeter *** j då
fabriker nu mera utan hinder kunna på
landet anläggas ■!-); då livarje Svensk man äger
rättighet alt reda i skepp, och
Ridderska-pét och Adeln 6ärskildt -j~j*) atl exportera
4) 11 vårföre bör den me*, än andra?
*•*} lledan sllcdcs en stor sak, att landtmanncn
icke miste bita göra sina skor ocb byxor i
staden? Dl han nu liar 6å stora fri- och
rättigheter, vore det oförskätndt af »ilgou annan
att begära äfven några.
Kan motsatsen ens halva fallit någon in?
Produeter — ia; men tillverkningar —
bögst f§,
■f) Delta är icke så fullkomligt riktigt.
■ff) Jast detta särskildt bevisar, att
Ridder-skapet och Adeln gjorde något verkligen stort,
då den inedgaf och fordrade näringsfrihet.
—-Men hveni fattar detta? Hvcm begriper , att
oegennytta är möjlig? ”Tig, du har ju ajclf
privilegier!” detta är den talisman, hVarmed
sina egna elfccter, och dessutom hvarje
Rid-dersman samt statens embetsman, försedd
med Konungens full magt, kan och bör till
contingentborgare på Grosshandel nntagas,
enär han i laglig ordning därom sig
anmäler; då äncJtligen vid landtmanna-näringarna
i vårt land ännu icke finnes så stort
öfver-llöd af arbetare, att någon enda individ
skall kunna nämnas, som blilvit näringslös,
där före att han, såsom obehörig till
in-»tt a tigande i borgerliga yrken, därifrån
blif-vit tillhakavist, ulan den allmännaste
klagan däremot föres öfver bristande händer
vid jordbruket - - - ärdetförBor-
»krln skvdtln sig mot hvarnndra. Den, son»
icke låter besvärja sig därmed, dcu ur
in-corrigibcl,
•j-ff) Alltid samma missförstånd. Hvem bar
sagt, nit alla människor skulle ströma till
stads-maima-näringnrna , om dc vore fria? Aro de
så fördelaktiga, alt ruati måste sträfva frln
ølla andra till dem, dl är ju det Välloil,
borgerskapet utsatt för misstsnkan att vara
egen-nytiigt vid deras så ifriga försvar. Men de
äro det icke, åtminstone äro dc det icke, om
Järpojk inrättningen, som skadar sfi inånga
arbetande händer utan lön , uphäfdes eller en
oinskränkt concurrence gjorde det omöjligt att
»ätta hvad pris som halsl på tillverkningarna.
A andra sidan torde man med visshet kunna
antaga, ett de i verkstäderna erforderliga
händer skola minskas, i händelse af en
näringsfrihet utan inskränkning, Dut dagdrifveri,
»om nu föröfvas medelst fritnSndagar, gillen,
vandringar och dylikt; den håglöshet, so»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
