Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gareståndet ännu icke uppenbart, hvilka
stora riksgagneliga fördelar skulle
tillskyndas de tvänne resp. medstånden *) af den
så ofta påyrkade oinskränkta
näringsfriheten, om därmed icke åsy tas en fullkomlig
uplosning af Borgareståndet” o. s; v.
Ståndet tyckes härmed vilja säga: någon liten
del af livad man söker har man ju fått ;
således borde man vara nöjd.
Sedan updrages en jämnförelse mellan
de andra ståndens och Borgareståndets vil—
kor för representationsrätt. En Adelsman
födes därtill eller nämnes af Konungen; en
Brest måste innehafva ett embete och
genomgå många prof; Bonden måste
innehafva kronoskattejord (krono-, kronoskatte
eller frälseskatte, säger Riksdagsordningen)
och icke hafva beklädt ordinarie embete.
”Borgareståndet ensamt skulle , genom det
föreslagna frihets-systemet, hädanefter
blif-va salt i nödvändighet att, utan urskilning
af mer eller mindre dugliga subjecler, ibland
sig emoltaga hvilka som haldst sig därtill
behagade anmäla” Ja, alldeles så som
Bondeståndet nu gör. Sant är, att det fordras
mSste finnas Iios sTafvar (Tärpojkar), hvilka
endast vänta p3 slutet af vissa Sr — delta allt
försvinner vid en fri naringsutöliiing ; och d&
man antager , att icke mer äu den
erforderliga varumängden tillverkas, larer det vara
intet tvifvel nnderkastadf, att åtminstone icke
flera händer skota dragas fiSn jordbruket, om
näringsfriheten blir fullkomlig, än soni un sker,
Ilvurföre kan man aldrig fatta, eller, om detta
är omöjligt, Stoiinatone lära sig eltersäga, att
nägon är i stånd att arbeta för annat än sin
egen fordelV De tvänne resp. medstånden
liaf-va aldrig erkänt, att de pnyrka näringsfrihet,
därlöre att hon tillskyndar dem fördelar, utan
därlöre att hon tillskypdar heta Svenska
folket fördelar – och deu stora pluraliteten
tillhörer intetdera af dr tvänne resp, medstånden.
— Oeh riksgagnelig sedan! och det ihop
med de tvänne resp, medstSudens cu&kildji
fördelar 1 God logik.!
innehafvande af viss jord, för alt kunna
blifva representant i bondeståndet; och de
stånd, som yrkat ”frihetssystemet”, hafva
ej heller ännu påstått, att Borgareståndet
skulle till representanter taga andra än bor.
gare. Men de Jiafva velat, att man icke
må vara mer underkastad ett ofta arbiträrt
tillstånds erhållande, för att blifva borgare,
än för att blifva innehafvare af krono eller
skaliejord. Häruti är det, sora
borgareståndets jämnförelse haltar. Att den icke
synnerligen haltar, i fråga om
presterska-pet, det erkänna vi gärna.
Öfver uttrycket: mer eller mindre
dugliga subjecler, torde ännu några ord
be-höfvas. Dessa skulle, säger ståndet,
komma att med detta stånd ”genast dela alla
deras (dess?) genom flit och mödor samlade
och gjorda vackra inrättningar, till
understöd för sådana deras (dess?) egna
medlemmar, som därtill äro lagligen
berättigade”, ”deltaga uti och snart ensamme styra
städernas ekonomiska augelägenheter, välja
och tillsätta deras mogistrats-personér och
öfrige tjänstemän samt innan kort tid äfyen
blifva deras Riksdags-representanter.*
Ja, just nu händer ärven, att mer
eller mindre dugliga subjecler göra allt detta.
Ty man vill väl icke påstå, att den , som
gått tolf år på en
skomakareverkstad,nödvändigt är därigenom skickligare, an den
som aldrig varit lärgosse, att sköta vackra
inrättningar, välja rnogistratspersoner och
blifva Riksdagsrepresentant. Tvärtom torde
icke vara förmätet att påstå, att den nu
brukliga handlverkare-upfostran är bland
de otjänligaste att dana till dylika yrken.
Tänker man allvarsamt på saken , är man
frestad alt förvånas, huru någon enda så
upfostrad människa kunnat blifva skicklig
till de i fråga varande befattningar. Så snart
blottir genomgåendet af vissa läro- och
gesäll-år, jerute meslareprofs törfärdigande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
