Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 57.
I8^1.
FRÅN STOCKHOLM.
Måndagen den ist November.
Recension.
B,
(Forts. fr. N;o 56.)
borgareståndets privilegier äro icke
personliga,” heter det. Hvilket stånds
privilegier äro då personliga, om inan
undantager Adelns? Och äfven A,delu har afsagt
sig alla egentligen personliga rättigheter;
dess enda qvarvarande privilegium är det
att, samlad i corps, utgöra en del af lag ’
stiftningen.
”Detta stånds (borgareståndets)
ledamöter förvärfva sig en ej afundsvärd
rättighet med arbete och möda, ilrån deras
första ungdomstid, och nar denna rättighet är
vunnen, måste dock dess innehafvares hela
framtida utkomst vara grundad på en
stadig omtanka och arbetsllit.’> Alldeles det
samma, som Horgareslåndet här säger, kan
hvar människa säga. Ar det kanske
landt-mannens lott att utan omtanka och
arbets-flit skaifa sig sin ulkomsr? ålen om det så
är, om stadsmanna-näringarne äro förenade
med mera vedermödor än andra; hvarlÖre
vill icke borgareståndet låta dessa ifriga
förfäktare af ”frihetssystemet” försöka,
öf-vertygas och ledsna vid den ”ej
afunds-varda rättigheten”? Antingen förstår man
icke sin egen fördel, om man häldre lider
hål och ständiga anfall, än afträder
rättigheter, ora hvilkas oiördelaktighet man Ur
öfvertygad; eller ock ligger under al It
samman någon dold mening.
”For denna rättighet erlägga de både
till stat och stad icke obetydliga utskylder”
&c. Det kan vara tid att en gång vid
roten anfalla detta det mest omtuggade
före-gifvande, som skall tjena till skäl för
skråväsendets bibehållande. Stigo den fram ,
söm kan bevisa, att stadsnärings-idkarens
utskylder kunna jemnföras med de onera,
som Jivila på lapdtboen. Räknar inan blott,
hvad som utgår i penningar, så ser man
allt, livad stadsboen utgör (ty hans inkomst
och hela rörelse är penningar) , men icke
hälften af landlboéhs onera, hvilkas tyngd
och mängd kanske icke den mest
instuderade kameralist skullo kunna npnämna.
Landt-niannen är vanlottad i allt; men i allt
framlysa däremot följderna af det gamla
bemödandet att uphjälpa städerna. Lundlboen
t. ex. rödjer och underhåller vägar för alla
resande, utan alt lå någon ersättning;
däremot då han kommer till staden, måste han
betala bro- och hamnpenningar. Till
understöd i sina stadsutgifters bestridande, har
borgaren vissa intrader sig anslagna. Med
ett ord: det vore märkeligt att se den, som
försökte (med annat än obestämda,
klingande fraser____ty sådant bar man ofta
sett) bevisa, att stadsboen skattar mer än
landtinannen, NB. då man tager i
öfver-vägan de alla dennes onera och icke be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
