Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Täknar, hvad den’förre kanske betalar just
för skråväsendets skull och till
dessuprält-hållande.
*’Enär alltså ingen ting finnes i
Borgareståndets privilegier och rättigheter; sbm
skadar samhällets trefnad och välstånd,”
och ståndet sökt förbättring i skråordmn-*
gen, hvarpå en Coroité arbetar; ”så
förmodar ståndet, att dess resp. médständer
ej skola anse för skråanda, hvad som har
sin grund i billighet och de förhållanden 7
som lagen emellan medborgare utstakat. För
sin del hvarken vill eller skall
Borgareståndet af sina medstånd begära sådana
eftergifter eller upofFringar, som skulle
förnärma deras lagliga rättigheter, öfvertygadt
därom, att första vilkoret for 3äTm frihet
ar lydnad för lag, aktning för andras rätt
och ordning i allt.” Ja, du stora dygd,
aktning för andras rätt! Denna
aktninghaf-va just de båda stånd, som Sr 1815 stridde
mot skråväsendet, visot och därföre
fordrat. Borgareståndet vill icke begära af
sina medstånd några eftergifter! Detta har
sina goda skäl, emedan medstånden icke
äga, utom representations-rättcr», några
rättigheter, hvaraf ej hvarje borgare, utan
förutgående pröfning, utan ens alt fråga
någon människa om tillstånd, kan genast
blifva delaktig. Presternas yrke är icke
näring , utan ernbete; och därtill måste
fordras pröfning.
Ofvannämnde Comiterade inkommc?
ändtligen med utlåtande, dateradt d. 6 Maji
18i 6 och åtföljdt af Förslag till förnyad
förordning angående han dt verkeriern a i
Hihet och Förslag till förnyad
Handels-ordnings
f utlåtandet an9e commitferade
frågan , huruvida sättet för burskaps vinnande
är ämhradt genom i8ro år» coneessioner,
vara lätt utredd, nendigen på det sätt, att
de ’’ej kunde medföra rubbning, uti andra
stadgar, an de*(m), som i egenskap af verk.
liga privilegier bestämma vissa särskilda
rättigheter och förmåner, livilkas upoffriuj
eller, eftergifvande utgör hvarje stånds
ensak”. Vidare anföras det vanliga, att
skrä-ordningarne äro ekonomiska stadganden,
med hvilkas ändring bör förlaras enligt 85
§ af Regeringsformen. Borgareståndet ville
endast ”undanrödja det hinder för andra
medborgareklasser, alt ingå uti borgerlig
näring, som kunde vara en följd af desi
enskilda ståndsrätt”. Gbmrmtterade
erkänna väl, att ”därigenom i sjelfva verket
vunnits föga mer an kom, genom en riktig
tillämpning af hvad redan förut är stadgadt
till förnian för Adel och Ståndspersoner”*),
i allt fall bordt äga rum; men påstå dock, att
”Ståndet gjort allt livad det kunde,” utanatl
vända sig till Kongl. Maj:t i föreskrifven
ordning. Commitieradesäga sedan, ett oinskränkt
näringsfrihets beviljande icke kunde vara
Ståndets mening, dådet vid samma Riksds;
anhållit om befallning till
Commerce-Collegi-um att efterlefva 178g års försäkran, enligt
hvilken icke fler borde få burskap, än
ni-rings-utvägarne kunde tillåta.
Af denna ersak kunde man draga en
alldeles motsatt följd. Hvarlöre skulle
ståndet just endast yrka denna stadgas
efter-lefnad , om icke för att förekomma ett lör
stort tillopp, förorsakadl af den
oinskränkta rättigheten, sonr man ansåg hvar och en
hafva fått, att inkomma i näringarna?
Hvar-före yrkades icke lika gärna efterlefnad af
sjelfva skråordningen, eller det föreskrifna
saltet för burskaps vinnande, om den
ansågs gällande? Nej just yrkandet af 1789
års försäkran ensam beyisar, att man an-
*) Committcrade hafva således npTvsf, IivaJ
ordet Stånd s per so 11 betyder, nemligen
einbcU-mari med Kunglig fallniagt; ty för andra, so»
vanligen kallas ståndspersoner, fans ingcu nitf
näringsfrihet än för hvarje bonde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
