Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Recension.
(Forts. fr. N:o 58.)
Sådant är detfa förslag. Frågan är nu ,
liuruvida det är afpassadt efter tidens kraf
cch sådatit, att man bör önska dess
fastställandet
Det, hvaruti förslaget egentligen
skiljer sig från det gamla skråtvånget, är
tillåtelsen för hvar och en alt blifva mästare
vid en viss ålder ocli efter ådagalagd
skicklighet , Ulven om han icke genomgått
läro-och gesäll-år; tillåtelsen för mästare att på
sin verkstad betjäna sig af legohjon ;
rättigheten t. ex. för vagnmakare att sjelf få
till de vagnar, han förfärdigar, låta göra
sa-delmäkare^, målare- och smedarbetet m, in.;
tillåtelsen för qvinspernoner att idka
handt-Yerk • alla Svenska tillverkningars
förklarande lor tillåtna handelsvaror öfver hela
riket* bryggeri-, slagteri- och
bageri-nä-ringarnes emancipation.
Detta allt, ehuru i sig sjelf ganska
godt, är det itnedlerlid allt hvad
billigheten och tiden ki älver? Äro därigenom alla
skäl till klagomåi öfver skråtvånget häfna ?
Tryggt svara vi nej. Embets- och
lärotid»- jnrätlningarne äro väl nästan oskadlig
gjorda genom rättigheten att icke dellaga i
skrået och att blilva mästare ntan läroår —
så Ytdu. nendigen denna sista rättighet vore
fullkomlig. Men så länge pröfning, tvång
för handtverkare på landet att vara borgaro
i- nästa stad, särskildt (orum för
burskaps-tvister, handtverkens helgd (i det eu
brottsling skiljes från burskap, såsom från en
syssla eller hederspost), m. ni. linnas qvar,
är skråväsendets anda icke utsloknad.
Pröfning tyckes vara den punkt, där
mången till och med rättsinnig och
tänkande statsekonom begynner svindla. Hand t-’
verksmästare utan pröfning vill man icke
kunna tänka sig. Man är van vid tvånget;
man tycker sig redan hafva gjort elt
svindlande språng, då man borttagit läro-åren;
men att gå ända till bottnen med friheten,
därvid bälvar man tillbaka.
Men livad innebär då detta förfärliga
ord, dentlä fullkomliga frihet? Tror man
då verkligen , att vi skulle fa ännu sämre
handtverkare, om de ej examinerades? Tror
man icke, att allmänheten löt står prölva,
likaväl som en Magistral? Vi hafva, i
början al denna artikel, redan nog beavarat
dessa frågor. Alan ser ju, när man vill,
handlverkare och handlande, hvilka icke
behötva tner än att anmäla sig, men
ingalunda att begära tillstånd eller prölvas, lör
att å drifvu sin näring. Man ser dem icke
våga sig på näringen , om cle icke äro den
vuxna. Och ändock vågar man icke
utsträcka friheten till alla. Det fordras väl
något mer kunskaper, t. ex. lör att sköta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
