Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och olaga inkräktning, skall ankomma på
Consistorii biläggande och dom; Eli Kongl.
Bref af 1761 , enligt hvilket Slagtare får
antagas under Akademiens jurisdiction; Ett
Kongl. Bref af 1767, som förklarar
Lands-höfdingen i Upsala halva varit oberäliigad
atl utfärda lysning efter en Student och icke
aga utfärda pass för studenter; Eli Kongl.
Bref af i8i4, som bestämmer: 1:0 att
under Akademiska jurisdictionen höra alla af
Akademien antagna handtverkare (dock blott
i afseende på sin befattning tor Akademien;
men äro de tillika borgare, höra de undeF
stadens jurisdiction, i allt, som ej rörer
Akademien), alla enkor och omyndiga barn
elter Akademiska personer, då de
qvar-blilva inom Akademiens jurisdiction och ej
ombytt stånd, samt alla
Akademiensafske-dade embetsmän och betjente, när de ej
ingått i annan tjenst eller annat stånd och
bo qvar under Akademien» jurisdiction;
2:0 att bouptekningar, arfskiften,
testamentens uptagande och bevakning, arfs- och
testaments-tvisters afdömande , då fråga är
om akademiska personer, höra till
Consi-storierna; men ägtenskaps-förord anmälas
hos RådstufvuräH; och skall Cönsislorium
till Iiof-Rätt insända sina protocoller och
domböcker i judiciella och
förmynderskaps-mål; 3:o att Akademien i Lund, likasom i
Upsala, äger låta förrätta auctioner på
Aca-tlemiska personers boksamlingar och annan
egendom; (man vet, alt detta är
monopo-lium i Upsala, dar stads-auctions-kammaren
icke får försalja böcker, äfven då de ej
tillhört akademiska personer ____ ett monopo-
lrum, jemnförljgt med förbudet för Upsala
Magistrat ali antaga Fransk och Tysk
språkmästare, för ati undervisa äfven dem, som
ej höra till Akademien); 4:0 ali Akademiska
personers tjänstefolk täl lyda under
Con-sistorium för brott, begångna i staden under
deras tjänstetid hos dylika personer, samt
tvister mellan d^-n och husbönderna; me»
att de, i afseende på bouptekningar,
arfskiften och auctioner, lyda under allmän
domstol.
Denna framställning af de atadgamlen,
hvarpå den akademiska jurisdictionen
hvi-lar, liar varit nödvändig, för att sätta
läsaren i tillfälle alt se, hvarom frågan
verkligen är, hvilka privilegier Akademien
försvarar och med hvad skäl man vilt berört»
Akademien dess jurisdiction. Vi ansa oss
nu böra lemna en kort framställning af
Co-mitceus utlåtande och sedan sammanhåll*
det med Consistorii förklaring.
Den epök, då Universiteterne upkommo,
medeltiden, hade en grundkarakter,
cor-poralions-syitemet. De, som drtfvo ett
gemensamt yrke, slölo sig tillsamman ock
bildade en liten stat inom sig. Till denna
stals fullkomliga individualisering fordrades
egen jurisdeeliem. Privilegier öch
juristlic-tion träffas tillsamman hos. alla
corporatio-ner, vare sig hierakiska, militära eller
mer-canlila. Högskolorne blefvo en blandning
af hierarkisk och civil Corporation. Påfven
tillegnade sig högst3 magten cfver dem.
Universiteterne kornmo sålunda uh slå under
andelig domstol.
Men då reformationen krossat
prest-vHldet och den godsägande, öiver allt
spridda, hierakiska corporationcn, nöjde man sig
alt tillsätta protestantiska lärare vid
Uni-versileterna; deras corporationsfon» syntes
ej farlig, och de behöllo sin jurisdiction.
Allt jemnt ansågos de iör andeliga
stiftelser. Carl IX ansåg dem så; och hans
efterträdare, som ej ville räknas för mindre
nitiska befordrare af vetenskaperna,
bekräftade de af honom meddelade privilegiet.
Imedlertid har fråga ofta varit om
jemk-ningar däri.
Den egna jurisdictionen var nödvändig
i en tid, då hyarje Corporation, för att vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
