- Project Runeberg -  Stockholms Courier / Courieren från Stockholm N:o 1-71 1821 /
275

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

a

skyddad mot intrång och orätlvisa från
andra, måste Iiafva sina domare ibland sig.
Delta synes af de för universitelerna
vanligen utfärdade privilegier, h var ut i
regenterne (likasom i andra corporationers
privilegier) togo dem i sitt hägn och beskydd.
Härtill koin, att vid de äldsta
universitelerna Yistades studerande af främmande
na-lioner, livilka icke borde kunna dömas
efter för dem obekanta lagar *) Den egna
jurisdictionen var dessutom nödvändig,
därigenom att saköre« utgjorde en icke
obetydlig inkomstkälla, hvars vårdande man ej
kunde vänta utifrån.

Numera behöfves intet sarskildt
privilegium, för att njuta statens skydd ; motsatta
corporationers afund kan ej befaras, ’’och oui
inan någon gång tycker sig skönja el t spår
af den gamla misshälligheten, är det icke
annat än ett uttryck af den vedervilja,
livaraf en livar, som älskar det liela,
nödvändigt nutsle inlagas, då någon söndrar
sig derifrån och, misskännande den tid,
livari han lefver, vill framsätta ett förål—
dradt privilegium till sköld för sin
egoisme.” Akademiernas saköres rätt kan, lika
Väl som Kronans, kyrkors o. s. v.,
iakttagas af de allmänna domstolarna.

Sedan det sålunda är ådagalflgdt, alt
universiteterne för sin säkerhet och sitt
bestånd. icke behöfva egen jurisdiction,
möter Comitéen det vanliga inkastet, att det
nära förhållandet mellan lärare och
studerande skulle uplösas , om de sednare
underkastas annan dom, än de förras
faders-vålde. Detta är den ömma punkt, tora

*) Universitetern a utgjorde, tillsammantagne, cn
stor stat, inblandad i alla Europeiska stater
ocli Ötveiallt styrd efter samma lagar. Eu
akademisk medborgare hadc, dS lian kom till
ett annat universitet, likasom flyttat blott från
ett ställe till ett annat inom sitt fädernesland.
Detta var, såsom sagdt är, nödvändigt för dc
ttaderundes säkerhet.

m

*



vSrfvat så mången försvarare för
Akademiernas jurisdiction. Men man har ickji
besinnat skiinaden mellan Akademisk
ju-risdictipn och Akademisk disciplin.
Coiuij-téen uppdrager denna skilnad och visar^,’
alt det blott är till den sednare, som det
så kallade Faders väldet får sträcka sig.
Delta välde består i vaksamhet öfver
ungdomens seder och lefnadssätt ocli bör
kunna ”rätta och bestrafla oseder^och mindre
förseelser, utan alt ovilkorligt vara bundet
vid de grunder, allmänna strafflagarna
bestämma, eller vid den rättegångsform , som
för allmänna doinstolarne är stadgad*’
Lärarnas anseende bör bibehållas och en
ungdoms förvillelse bör blifva föremål för
ett ollentligt åtal. Så bör disciplinen
betraktas och så har den blifvit betraktad i
Upsala, allt sedan d. i Mars 1750 (enligt
ofvan anförda Kongl. bref af det året).

Annat är den Akademiska
jurisdietio-nen, ”en lemning af forntidens
corporations-och privilegiisystem”. Ilegår en studerande
ett brott, som ligger utom disciplinens
område och måste dömas efter allmän lag,
bör han äfven dömas af allmun domstol.
Consistorium kan ej göra nåd eller mildra
lagen; och om så 6ker, rättas det af
öf-verdouistol. Det privilegierade forum
gagnar således brottslingen till ingen (ing.
Hvad åter beträffar den öfriga personalen,
handtverkare, afskedade Ijenstemän,
enkor , tjenstefolk o. s. v.; måste hvar
förnuftig människa vidgå , huru litet den
akademiska jurisdictionen öfver dem ingår i
upfostringens väsende, och huru påtagligen
den endast är ett privilegium från den tid,
då universitetets andeliga betydelse var i
sin fulla verksamhet. Lika orimligt är,
att Lärarne skola stå under akademisk
ju-risdiclion i mål, som ej röra deras
cinbe-ten. Om deras göromål någon gång skulle
afbrytas, genom svaromål inlor aunan doiu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821b/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free