Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vet nemligen, att stånds-privilegier ej kun- ne att vidtaga nödiga åtgärder vid
stadi-na ändras ulan Konungs-och Ständers ge- styrelsen, därtill finnes intet spår.
mensamma beslut, samt alt Acaderaiska Comiléen tror således, att Akademiskt
samfundet inbegripes i prcslerskapets pri- jurisdictionen kan afskaffas när som häldst,
vilegier af 1725. Desse stadga, att ingen utan intrång i presteståndets privilegier’,
prest far häktas, utan domarens eller Exe- och alt maa ej behöfver mer hafva
anse-cutorns beslut, och ieke inför verldsligt fo- ende till Akademiens deltagande i staden»
rum tilltalas för brott, ulan biträde af Dom- styrelse. J fråga om de Studerandes rätt
Capitlets ombud. Nu vet man, att Profes- att dömas af sina lärare, anser Comitéeii,
sorer i priviligierna sällas i enahanda för- att den akademiska disciplinen bör vårdas
hållande med prester. Men om akademi- af Lä rar ne, äfven om Preståndets
privile-ska jurisdictionen talas ej vidare, än att gier ingen ting därom innehölle. Äfven
Studenter, Gymnasister och Djäknar böra böra lärarne sjelfve, i mål, som angå dera*
vara sin ordinarie och bruklige rätt vid embetcn, icke lyda under allmän domstol.
Akademier, Gymnasier och Scholor under- Den jurisdiction, Comitéen anser böra
gifne och icke mot skäl dragas därifrån, från Akademien skiljas, är således "endast
Privilegierna hafva således icke bekräftat den, som har att behandla tvistemål och
Lärarnes rätt alt, i saker, som icke röra sådana brottmål, som skola bedömas efter
embetet, svara endast inför akademisk allmän lag och i hvilka den allmänna
riit-domstol. llvarföre nämnas annars en- tegåuigs-ordningen, med vanlig rätt till
dast Studenter? och hvarföre ställas de i vad eller besvär, skall iakttagas’. Men
bredd med Gymnasister och djäknar, i fall äfven denna jurisdictLon—b_öx_ icke genast
—–––––_–––––—––––––-—trpnSTvas. ^alange andra särskilde eller
för hvilken rältegångs-sättet bör vara lika privilegierade domstolar finnas, inser
Co-vid de högre och lägre Läro-verken ? Sä- mitéen ej något skäl, livar’* 3 icke
Aka-kert är, att Professorer, jemte deras hustrur, demie-staten äfven må behalla sin.’1
Co-enkor, barn och tjänstefolk (ännu mindre mitéen föreslår handlingarnas
öfverlemnan-Akademiens handtverkare och ölriga be- de till Lag-Gomiléen , med befallning ”att
tjäning) icke blifvit af presterskapets privi- vid utarbetande af förslaget till
Rättegångs-legier anviste till Consistorium såsom deras balk, iillse, det Akademiska jurisdictionen,
forum; och Akademiens rätt att, jemte sta- på en gång med de liera, som kunna finna»
dens magistrat och Landshöfdingen, fatta öfverflödige eller för tidens skick olämplige,
beslut i ekonoraie- och och politie-mål har varder afskafTad”.
ej varit påtänkt vid privilegiernas utfärdan- Afskaffimdet af Akademiens befattning
de. Detta inblandande i stadsstyrelsens be- med Stadens ekonornie- polilie och
han-fattning var blott häfd före *732. Tvärtom dels-mål lillstyrkes däremot genast. ”Det
var det Akademien, som befalldes att icke är i synnerhet denna befattning, som leder
besluta något om de studerandes person- till den förut anmärkta skadliga conlliclen
liga förhållanden till borgerskapet (det en- mellan aiictoriteterna. Det är hög tid, att
da, livarpå 11 punkten af i6a5 åvs privi- den uphörer, och att de män, som hafva
legier syftar), innan Borgmästare och Råd det stora och ädla kall att lefva endast för
därtill samtyckt* Att desse blifvit förbjud- vetenskaperna, ej längre förlora så många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
