Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru det således Ttr afgjordl, att
ju*-risdicijonen icke ulgör något väsendtligt
vilkor för ett universitets bestånd och
tref-nad , gör Comitéen dock samvetsgrant dm
frågan , om denna urgamla inrättning skall
förstörds, fasläu Comitéen hvarken har elb r
vill söka exempel på orättvisa eller
laglöshet, som akademiska jurisdictionen
befrämjat. Frågan besvaras med ja, af fyra skäl:
t:o att ”en byggnad, hvilande på
medeltidens corporationssystem och hierarki, skall
ovilkorligt falla, emedan den icke möjligen
kan stå tillsammans med de nya
Statsformer , en helt annat tidsanda fordrar” *) ;
2:o Att den akademiska jurisdictionen är
skadlig för både lärare och studerande,
emedan den afsömlrar uppfostringsverket
Irån staten, kan derigenom föranleda en
.egoistisk ensidighet, ofördelaktig för den
åsyftadetria universella bildningen, och
ådrager läroverket utifrån ^’den ovilja , hvar-
lör hvarjo pri vilcgiun, I.vnrr.- inrättning
som öfverlefvat sin tid , mefi likväl gör
anspråk på en fortfarande orubbad existence,
är utsatt.” ’ + t är icke (lortfar Comitéen)
därigenom, att den sluter sig, så tilL
sägande , inom forskansningen af åldriga
pre-rogativer, som en inrättning hädanefter kan
*) Det underd. utlåtandet är underteknadt af Ilr.
Stats-Rådet Grefvc Fleming, Hr.
Stats-Rådet Gr. Mörner, llr. Presidenten Friherre
af Wet terstedt, Hr. Jnstitiæ-Rådet Blom,
llr. Ländshöfdirtgen och tillförordnade
Stats-Secreteraren von Roscnsteio,
Hr..Lands-Uöfdingen oelt t. f. Överståthållaren Friherre
Edefe ren iz , llr. Stats - Serreteraren
(numera Presidenten) Frih. Eli ren b or gli samt
Hr. Expeditions Sccrcteraren och ledamoten i
Dag-Comitéen Hichcrt. Drasa namn torde
ansvara för, alt det icke är blott skrikarr,
n-, hetski äiiiarc, och dylika, som yrka den sä
illa beryktade tidsandans fordringar eller
up-häfvmulc af vissa corporatious-ruralt ningiir,
dem någon torde vilja räkna bland’ de ”lor
vått land så passande inrättningar.”
vara försäkrad om sitt bestånd; utan det
är genom sin erkända oumbärlighet för
den fortskridande människoeulturen, som
den kan in» å såsom integrerande del i
statsorganismen. Ingen Corporation må
isolera sig, för att vinna en inbillad
sjelf-ständighet. Saknar staten öfvorlygeUe om
dess värde för allmänt väl, så bjuder den
förgäfves till alt värja sig med vapen, som
icke mera äga någon kraft. Den kan,
efter de allmänt, rådande tänkesätt, ej
fur-dra lördelar för sin egen skuld, utan blott
efter måttet af sin btlydel.se i det Itfclas
ordning.” **) Comitéen visar sedan , huru
dyrbar en högskola är för staten och
huru mycket kärare iiun skull blif va
fäderneslandet, då hou närmare inlörlifvas därmed
och den unga medborgaren under sjelfva
ttpfosfcring<åren närmare fästas vid staten j
3:o Alt lärarnes tid ej bör uptngas ui
do-martiuQciioner, som dessutom äro ajldeles
främmande för dellos!as vetenskapliga
forskningar, llViteu i.— o- > o
doinarevärf; ^;o Alt rätta gränsen nudlan
de allmänna domstolarna uch den
akademiska nästan är omöjlig att updraga och
att conllieten mellan Akademiens
embets-ntän och de civila ej sällan föranledt, (fet
allmänna ordningen blifvit förbisedd,
under det man tvistat otn obetydliga före^
dearäliigheter.
Därpå undersöker Comitéen den
frågan, omPresteståndets privilegier ktmna
utgöra något hinder för K.rtng-1. Miij.r alt
up*-häfva den akademiska jurisdictionen. Man
**) Man kaste ögat p8 föregående not oc1t
lyek-Öuske Svörige att halva s* äkta liberalt
tänkande män bland de iiögst upsatte och
Kontni’-gens tådgifvare. Ofh sådant fir ,cj blnU
résut-»atet af deras |pccii1alioner i stu Icrkämoi.nrij.
Nc), sS tal» tio iiiför sin Konung i ett
alfor-radt utlåtande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
