Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”mellan män med forstand”, undvikas ”nian
en skymtlig *) concession af ömsesidiga
rättigheter.” Ilan påslår sedan, att
juris-diclionens Öfverflyttning på de civila
auc-toriteterna skulle jaga yngliugart» från ett
land, ”där Sånggudinnornas yrken kunde
handteras soin en borgerlig poliliesak.” **)
Detta allt anser imedlertid Hr. F. för
vidlyftigt att uLvickla; han vill. egentligen
påminna, att Akademiska Constitutionerne
uttryckligen innefattas i Presfcerskapets
privilegier csch således icke kunna-, emot i t4 §1
Regeringsformen, utan samtlige- Ståndens
och Konungens bes’røt, eller åtminstone
eon-cession af Presteståndet, undergå tösändring.
Han hemställer således, em icke
Presle-ståndet sjelf, i händelse constitutionerne
b-e-höfva revideras, därmed ville tago
befattning, ”till lättnad för deras besvär, son»
därmed icke egentligen hafva att skaffa
♦lier remittera målet till Constititfions-
utskottet. Han föreslår slutligen, att
Akademiska constitutionerne måtte utgifvas i Svensk
®fversalt ning,
Pro less eren Doct. TVikmmn ar af
samma tanka, angående privilegii-frågan , och
ville hafva Universiteter nas utlåtanden
infordrade, lör* att utröna, lvvad ändringar
de ansage nödiga i sina eonstitulismer.
Prosten. Svedelius gladde sig, att
Akademiska Constitutionerne hvila på ”den säkra
grunden af Presterskapets privilegiers helgd.”
Han tillslod, att fråga ännu blott var om
........ ■ " ~
*) Märken, Svenske manf hum det är sky mil ig t
att conccdera sina fördelar. Huru skyratliga
äro icke d» de raargkuuniga xSlo 2rs
Con-CcssioherJ ,
**) Vrar författaren? Tror ban, att de litterära
ämnena,- ”SSnggodwiaonMs yrken”, skidte
ställas under Upsata Magistrats inseende? Oar
någon velai det, då kunde man vänta sig de
onda följder, Hr. F. med oå mycken ordståt
målar. ’Men stora, obestämda ord hafva någon
fång uträttat stora bestämda saker,
Akademiens deltagande i stadens yflre
polices hvilket kunde anses obetydligt och
likgiltigt; men ”det första försöket må
synas aldrig så obetydligt; det vittnar dock
om en inkräktnings-esprrt, hvars gränser
icke kunna bestämmas. Sedan’ första
insteget är tonnet (fortfar Hr. S ), skall niaa
troligen snart öfvergå ifrån den mindre be •
tydliga politiefrågsn till inskränkning af
Akademiens faderliga dc-msrätt; och för min
del önskar jag, att mina Ögon aldrig måtte
skåda den dag, di fäderneslandets trpvä- ,
xande förhoppningsfulle söner, vid
obetänk-samhetenfs förseelser, undanryckas
iöräldra-vårderr, för alt kallas till police-förhör, och
deras fortjente lärare blottställas lör en
Kiimners-RäU.’*
Vi bafve nyss seti en författare
lyckönska Sverige, att dess presterskap har
vården ena ungdomens undervisning. Delta
kan vara riktigt, om man så vill; men ota
detta Presterskap lillvätlar sig doms- och
lagstiftningsrätt, i fråga om
undervisningsanstalterna och- vill, under egiden af en
n4 §. eller hvad son> häldst, utestänga
landets regering och lagstiftning från
rättigheten alt ändra missbruk eller felaktiga
stadgar vid dessa anstalter; så
kanvälPåf-ver» sjelf föga längre komma i magten
öf-ver allmänna bildningen. Man ser ju liar
en prest på visst sätt erkänna
nödvändigheten af föi’bättringar i vissa delar, meo
ändock afråda därifrån , af det icke
ovanliga skäl hos privilegii-kämpar,att
maningen ting bör medgifva, på det
inkrciklni/igs-esprilen icke må lå något insteg oeh
därigenom retas att Jordra mer. Med lågheten
i denna grundsats kan ingen ting
jemnlö-ras, om ej kanske den fruktan, att
Oförtjänta lärare blottställas- inför en
Käroners-Rätt”, d. v. s. en domstol, inlör hvilken
vida betydligare och lika fört jänta män
dagligen kunna t/tstälks} om icke Wö/islällas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
