Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
for all svara, ej lilolt i civila; titan ock i
brottmål. En Svensk lagstiftare vill icke
tiplefva -den flag, då det’Idefv« möjligt att
hos allmänna executoTer och domstolar lag—
söka, eller tvista med , en Professor, eller
då "fäderneslandets förhoppningsfulle söner
■undandragas förlildravården, för att kallas
till poKccförliör"’! Det är icke utan Iskäl,
som Kongl. Ootniteen sagt, att Akademisko
lärare ofta af sina vetenskapliga
forskningars beskaffenhet icke ledas till lagkunskap.
Det nu anförda exemplet är talande: cn
gammal Akademisk lärare, såsom Hr.
Sve-delius varit, är eller ställer sig nog
okunnig om lagen, för att säga, det man, vid
ett Universitet mera au annorstädes, drages
undan föräldravården, om man kallas till
police-förhör. Äfven där jmglingen änna
vistas hos sina föräldrar, skyddas han deraf
icke mot lagens eller auctoriteters magt,
aldra minst om han (såsom många
Akademiske medborgare äro ocli älla kanske
borde vara) är kommen till högre än
ufver-magaålder. Äfven för den Akademiska
läraren och den tretio åriga studenten vill
man bibehålla fadersväldet, såsom skydd
mot myndigheter, dem man tyckes vilja
anse 6åsom våldsaina och fiendtli#a mot den
lärd- klassen ___ en förmodan, som icko
mycket hedrar denna klass och som icke
kan förklaras på annat sqjt, än att man
väntar, såsom Kongl. Coniitéen säger, "ett
tittryck af den vedervilja, hvaraf en livar,
som älskar det hela, nödvändigt måste
intagas, då någon söndrar sig därifrån och,
misskännande den tid , tivari han lefver,
vill framsatta ett föråldrad t privilegium till
sköld för sin egoisme.’’ Hr. Svedelius hade
bordt göra den frågan, om det var
Akademiens jurisdiction i hela dess vidd, som
man ville åt, och distinguera mellan livad
Akademien med skäl borde behålla och livad
kon borde förlora. Men han kunde icke
göra donna fråga , lian som redan
förklarat, att intet, följaktligen icke ens det
orimligaste, borde aflrädas, på det
deinkräkt-hingslystne icke måtte vänjas att sedermera
fordra mer.
Men vi vilja icke uppehålla oss blott
vid skuggsidan af Presterskapets debatter i
ämnet, eller gilva anledning till den tro,
att hela Ståndet tänkte såsom Hrr. Fröberg,
Wikman och Svedelins. Piskapen Doet.
Almqvist algaf ett yttrande, däri ’Prosten
Rabe instämde och som är värdt att läsas
i sammanhang. Det lyder så:
"Ett ädelt nit och sann välvilja for Aca*s
demiska Läroverken i allmänhet, och för
den så kallade Academiska Jurisdictionen i
synnerhet, liar visserligen blifvit ådagalagdt
i Herr Prosten Lector Frubergs nu uplUsta
yttrande. Också jag, som under 35 årstid
vistats vid Upsala Academie, lifvas a£ icko
mindre varma och redeliga önskningar för
Academiska Läroanstalterna. Men så vidt
mig blifvit bekant, har icke ens något
försök blifvit gjordt, att förnärma den
egentliga Academiska Jurisdictionen; ty icke
anser jag, att ilandtverksxa och
Dagsverks-karlar, och Drängar och Pigor, ehuru
skrif-ne under Aeademien, nödvändigt böra
höra under den 6är6kilda puterna disciplina,
som Consistorium Academicutn rätteligen
ulöfvar i anseende till Studenterne. Lika
litet kan jag anse den egentliga och billiga
Academiska Jurisdictionen blifva förnärmad
derigenom, att gaturenhållning, brända
tomters planering och dylikt komme att
hänföras under Stadens allmänna
Police-anstalter."
"Under all min Academiska tid, hafva
alla gårdsköp och fastor, äfven emellan
Academiska personer, måst ske inför Rådst
ufvu-Rätten, ulan att jag förmärkt någon klagan,
att såmedelst ingrepp skett i den
Acade-nmka Jurisdictionen: och jag inser icke nå-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
