- Project Runeberg -  Stockholms Courier / Courieren från Stockholm N:o 1-71 1821 /
288

(1820-1822)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gon storre våda upkomma deraf, att gators

och allmänna platsers renhållning, som
of-vannänmdt är, skulle öfverlåtas till
allmänna Police-åtgärden, eller att de så kallade
Academiens Handtverkare och
Dagsverks-folk, jemte Drängar och Pigor, emauciperas
från den Jurisdiction. som omfattar
Acade-nriska Docenles och Discentes.’*

”Jag unnar visst Acadeinien af hela mitf
hjerta så godt som någon annan , eho den
än är; men jag tror icke, att man i våra
dagar vinner Höga Vederbörandes eller
Allmänhetens välvilja för en god sak , genom
det att man blandar den ihop med en
dålig, eller åtminstone tvetydig. Namnet
Privilegium har under en langlig tid varit
misstänkt nog hos de ileste af dem, som sjelfve
icke ansett sig hafva eller behöfva några
privilegier; och’ jag tror ej, att man bör
göra Academiens privilegier misskända och
vidriga derigenom y att man försvarar det
oväsendtliga såsom vore det väsendtligt. Den
tid är visserligen förbi, då man ej behöft
något annat försvar för en sak r god eller
mindre god, än trollordet Privilegium. Det
är med detta ord, som med många andra
nu för tiden, då man vill göra sig och
andra reda för sin tro eller för sin rätt; man
måste nemligen nu mera förnämligast
argumentera med skäl, och ingalunda med
maktspråk. Jag vågar således yttra den
oför-gripliga önskan, ati Högvördiga Ståndet först
ville låta göra »ig noga undeirättadt,
huruvida något verkeligt ingrrpp blifvit gjordt
•ller försökt emot Academiens egentliga
Jurisdiction , innan Ståndet vidtager de af
Ilerr Prosten L*ector Fröberg föreslagna mått
och steg. (För öiiigt anser jag, i likhet med
Herrar Doctor fVijkman och Hector
Fröberg , det vara Högvördiga Ståndet högst
■Värdigt alt, der så hehølves, både inför
Konung och Aled- Ständer, redligen och
Hithdit försvara den egentliga Åcudciniska

Jurfsdictionen. Men jag tror, att delta
forsvar bättre verkställes genom en enkel ex-’
position af samma saks egenskap, nytta ock
nödvändighet, än genom åberopande af
Privilegier och gammal häfd, hvilket hvarkea
öfvertygar någons förstånd, eller tillvinner
opartiskas benägenhet och välvilja.’*

Prostøn Joh. fFikman yrkade, ”att,
då frågor af sådan vigt och betydenhet,
som denna, förekomma, de genast borde
hos Riksens Ständers Justitiae Ombudsman
till dess embetsåtgärd anmälas.” H. "\V.
ville dessutom halva ämnet reinitteradt till
Constitutions-Utskottet, med anmodan ”att
föreslå någon ytterligare extension uti ni
§. Regeringsformen, med ansvar för den
eller de ("ra), sorn mellan Riksdagar väcka
sådana irågor, emedan de ikläda sig en
högre rätt, än Riksens Ständer sjelfve aga,
med förbigående af Constitutions-Ulskottet.”

Detta är väl kanske det märkligaste
af alla de anförda yttranden. Ansvar för
lrågors väckande! för yttringen af en
önskan, att något felaktigt måtte förbättras!
Det var sä enligt 1720 års Regeringsform,
hvars förträfflighet vr sett. Hela
yttrandefriheten i ett hugg ! Hr. W:s förslag
kommer blott en fern, sex decennier för sent.
Och i det stånd, som eäges representera vettet
och uplysningen, höjde sig ingen röst, för
att yttra det kränkta vettets harm öfveren
dylik utlåtelse!

Professorn Doct, Sv. TFikman
påminde onv det myckna oangenäma bryderi, x i4
$:s omtvistade väckte 380,9, varnade för
nya anledningar därtill, bviika, vid frågan
øn ny redaction af nämnde kunde
up-stå, och föreslog, till tidens vinoande, att
eu underd. skrifvelse till Kongl. Maj.t
måtte afgå, af det förut nämnda innehåll. —
Sedermera upsattes till H. K. II.
Kronprinsen, numera H. M. konungen, såsom då
varande Upsala Akademis Cantzler, an up-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:27:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stmcourier/1821b/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free