Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej till orden, dock fill andan, egchfligä
syftningen af Kong!. Cohutéens historiska
de-duclion.*’
Ehuru det är vår afsigt alt icke
egentligen yttra nåpot ömdSine, förr än vi
genomgått hela förklaringens innehall, kunna
vi dock icke tillbakahålla en enkel reflexion
vid det hittills anförda, hvilket egentligen
utgör inledning och blilvit uprepädr, for att
göra läsaren bekant med Cons’istoni ton
och skrifsätt. En ilsken ironi, som den
enskilde mannen icke gärna tillåter sig mot
en enskild motpart, har Consistorium, i en
embets - förklaring ofver en tillförordnad
Kunglig Comités utlåtande, tillåtit sig
inför Konungen, och tillåtit sig att påtvinga
Comitéen andemening, med erkännande, att
orden icke innebära det samma.
Men fortfarom i framställningen
aECon-éistotii satser. Det anmärker Comitéens
bemödande alt visa universiteternas
sammanhang med katholska hierarkien, Comitéen
medger väl, att de upkommo af fria
föreningar, som sedan privilegierades _*■ den
vanliga upkomsten af all Corporation; att
universiteterne först voro blandade
corpo-rationer af både civil och hierarkisk natur,
men sedermera öfvergingo till helt och
hållet andeliga inrättningar, och att, som
detta inträflat, innan universiteterne i norden
stiftades, hafva desse utgått ur sjelfva
skötet af katolska kyrkan. Detta medger
Consistorium, så vida de utgingo ur en katolsk
tidj de stodo i ett närmare förhållande till
andeliga ståndet; och Påfvarne, 6om icke
kunde hindra dessa anstalter, sökte indraga
dem i hierarkiska systemet. Påfvarne ville,
mot dern, uppehålla kloster- och
Cathe-dral-skolorna. Presterne afhöllos från
studium af Lagfarenhet, medicine, fysik och
de vetenskaper, som egentligen drefvos i
Bologna och Paris. Tre särskilda gånger
förbjöds, yid universitetet i Paris, ordentli-
• j r * j, ’ * * • •. • ,
gen af FåFyen att läsa, förklara, ja äga
An-sloteles; men hari lästes dock oäfbrutél.
Påfvarne märkte* slutligen, att universiteterne
aldrig blefvo lydiga verktyg , och
privilegierna, som meddelades, skulle tvärtom
tjäna att förekomma all gemenskap mellan
kyrkan och untversiteterna. Såsom styrka
för denna sats, anföras: ett Påfvebref till
Biskoparna i Sverige, af år iz86, däri ds
prester, som icke afstodo från studium ai
lagfarénheten och fysiken, hotas med
bannlysning, samt Martin V.s bulla af 1418, däri
Kon. Erik af Pomern får tillstånd att i
sina stater inrätta ett universitet, med viikor,
att Theologien icke där finge läras, och att
tillståndet vore förverkadt, om det icke inom
två år begagnades. Detta sednare viikor
gjorde, att af hela anstalten blef ingen
ting, hvilket Consistorium anser hafva varit
Påfvens afsigt. Att Sixtus IV sedermera
tillät TheolÖgiet/* aft läras* i fp sal a, tror
Consistorium mer böra tillskrifvas hans
personliga tillgifvenhet för kunskaper och hans
öfvertygelse, ett man icke borde trotsa,
sedan pålliga stolen förlorat sin inflytelse.
Universiteterne beredde reformationen. De,
som finna3 i Norra Tyskland,
Nederländerna, Skottland, dels äro frukter af
reformationen, såsom två Svenska, dels åtminstoni
genom den fingo vigt och tiamu. Hade
reformationen intet inflytande på den friar«
andan och inrättningen vid de Nord-tyska
och Skottska universiteterna ? De nya
protestantiska högskolorue blefvo
privilegierade corporationer, med egen jurisdidion,
Skedde detta, för att härma den gamla
hierarkiska tiden? Var det genom en hemlig
lemning af hierarki och katolicisim, som
det protestantiska Göttingen år 1757 ick
fullkomlig jurisdiction?
Upsala var vid reformationen uplost
<ej blott förfallet, såsom Comitéen säger).
Luder JoJjau IXi återställdes det något, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
