Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flyttades till Stockholm , sedan, det fallit i
onåd. Carl IX. skref »5f)5ynit Upsal»
Akademi var blifven till intet. i>en
återställdes sämtria år*, eller »traxt efter Upspla
mdte, således troligtvis icke i mening alt
nplifvA th katolsk hierarkisk inrättning.
I-Tnedlertid var Akademien, äfven under Carls
regering, i förfall. Härtill bör man ieke
söka orsakeq i någon återställd akademisk
jurisdichon’r ty ända till år ifiaö dömdes
professorer och- studeafer af
Rådstufvurät-ten i Upsala, Är det den andre, eller
snarare rällfr stlftøpen af Upsala universitet,
^Gustaf Adolf, på hvilken Comitéen .syftar
med de orden: ”den ene (evangeliske
Konungen) ville ej beskyllas att vara mindre
gynnare af vetenskaperna än den andre;
och man kände ej bättre medel att visa
sitt njt för studier , än ati gifva privilegier
åt dess iclkare”? Har Gustaf Adolf förtjänt
det omdöme eller den ursäkt, att han ej
visste bättre?
Sedan den historiska delen r.f Comi-
tcens utlåtande sålunda af Consistorium är
besvarad, förekomma de frågornar "Har den
akademiska jurisdictionen någon fhrg
ourrv-bärligt i sin natur? är den ett väsendtligt
vilkor för hvarje universitet? och Van, utotn
den, akademiska friheter» icke bestå?”
Corporations-privikgier blott till
formen bekräftade, hvad som redan fans till
saken. Så sdedde med Akademierna.
Snarare behofvet af inre ordning, U» behofvet
af skydd mot yttre våld, gjorde lärare och
lärjnngar till en Corporation, ej först
inrättad, utan blott sedermera erkänd, genom
ett privilegium. Likasom, hondtverken,
genom Corporation, löste sig från feadalisméBj
likaså löste sig vetenskapeme från
hierarkiens myndighet, _ Consislorii ulvickling
af Universitetets natur och bestämmelse;
huru det skall ge en univers elhildn in g och
vara cn öfyérgång ■ till det praktiska Rivet
(i motsats mot instituter för särskilda va—
tenskaperhuru ynglingeu kr fri från ”ban-,
den af bestämda borgerliga åligganden’’;
huru staten gör väl, då denna frihet,dessa
”undantag från Jlera eljest vanliga
förhållanden” medgifvas; huru detta befordrar
den ”allmänt mänsklig» bildningen”,- huiu
staten då blott ”följer naturens vink”
detta nllt vilja yi blott t korthet nämnn.
Akademiska friheten vill säga, ”att
Staten till sin studerande ungdom
väsendt-ligen befinner sig i ett faderligt förhållande,
"Därföre har en af Statens högst$ män högsta
upsigten öfver universiteterna, ej ett lönt
ern-bete, utan ett fritt och dyrt förtroende.”Konun«
gar och thronarfvingarhufva ofta mottagit det.
___________ (Forts. v. 8. g.)
UTLÄNDSKA NYHETER.
Turkiet. I Niirnbcrg vill man med visshet
veta, nit Divao hållit ganska länga sessioner, och
att Sultan, understödd al Janitscharernas
deputerade satnl liera höga embetsmä», förklarat sig mot
all vidare eftergift, i frSga om det Ryska
ultimatum, alt andra i rådet voro nf motsatt tanka , och
att ingen ting var afgjordt. Dock »kall
österrikiska regeringen redan hufva filt besti md
underrättelse, alt Rysslands postulater blifvit förkastade,
oakta dt Littsruvr» och Wlraugfords föreställningar.
— De direeta underrättelserna frän Conatantinopcl
gS ej längre tillbaka än d. io Nov.. då ondast
gissningar gmgo i svang, angäende Itois EUcndia on»il
oeb förvisning till Siwas, dem somliga ansSgo
aS-som en uprättdse ll Ryssland, för bomrupföramlo
mot Strogonoiv. N2gra trodde lumom koinma ati
förlora nacken, — Man h&r anmärkt, sä som nägot
alldeles ovanligt, att Liilzow futt en eonfcrcnco
ineJ flera af Suit&n utsedda prt*ao«icr, och icke med
Reis F.ficndi ensam. DeSsa underrättelser fräu
Con-sUnlniopcl säga äfven , att brefven frän Ryssland
fortfora att vara fredliga och att truppame gStt i
vinterkvarter. — Man har nu mer a lätt i
tidnin-garne läao den note, Porten afgifvit til)
österrikiska lutcrnontien , i anledning af Rysslands
fordi iugar. Den är full af vanliga diplomatiska
termer och vändningar, Eb annan to» råder i
Grcf-ve Nrssclrodca avar till Reis Eflendi, ’’Om dessa
fredliga förslag förkastas (aå slutar d«nj, skull«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
