Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a9*
”Icke är allt gammalt förkastligt, blött
där-fore att det är gammalt *). Om denna
sanning tyckes vårt närvarande tidehvarf
behöfva ofta påminnas, och sällan erbjuder
sig lämpligare tillfälle därtill, än da mart
betraktar forntidens sätt att organisera sina
domslolar.” Därpå IramstäLles domarens och
nämndes olika åligganden. Den förre skulle
känna lagen och lörsäita sig i lagstift a i er. s.
ställning, då lagen promulgerades. För den
sednare var ”lagboken en öfverflödsvara’’;
men han skulle känna människorna och i
synnerhet människorna i det district, dit
lian hörde. Så snart det-fria valet »f nämnd
för hvarje mål’ uphörde , skulle ett härads
ständiga nämnd tagas af de där bosal te, ja
från alta dess underafdelningar, och
nämndemännen valdes bland den talrikaste
folkklassen. Henna inrättning af domslolar var
vis. Engelska juryn svarar inol den gamla
Svenska nämnden. Engelsmännen anse den
för sin frihets palladium; Fransmännen
haf-Va antagit den; Svenskame hafva nyss
återtagit den i tryckfrihetsmål.
Ehuru de lägre domstolarne i Sverige
numera gemensamt ransaka och döma,
bestå de dock ännu af personer, som till stånd,
lefnadssätt, hemvist och yrke likna
mängden af de medborgare, dem de skola döma.
Så är dét på landet; så i städerna.
Gon-sislorium slutar häraf till den allmänna
grundsats för de lägre domstolarna, ätt allä
medborgartklasser böra .dömas- af sina
likar. ”Endast denna grundsats kon åt Yar
tids domstolar rädda det förtroende, som
landets äldste domstolar så väl fortjente.”
Efter denna grundsats ber akademiska
jurisdictionen granskas. Comitéen har
förklarat den från början hafva varit andelig
*) Om nSgon ting är skrik, sS är dot slcrikct
mot denna sats, som ämm in£cn fornuftig
uiiui-aiska yttrat.
och således, allt ifrån andeliga
dbmstolär-nes förkastande, en orimlig qvarlefva af
denna med skäl förkastade inrättning. Väl
nämnas de akademiska dhinstöfame någon
gång;, i äldre handlingar, i uiotsob- mot
verldsliga; och dylikå mindre vårdade
uttryck halva förledt Coinitéeir till samma
misstag o<n Akademiska domstolens- natur
oen otn- naturen.’ af universitet i- det hela.
Dess jumdiction var, då den först beviljad-s,
i sitt slag ny och okänd. Hiidi- man velat
ställa universitetet under and. lig rätt,hade ny
jurisdiction därtill minst fordrats i Upsala.
där andelig ^ETrkcÖiskopens och- hans
Ka-nikers) domstol fans sedan 1200-talef.
Deir-na befattade sig doek icke-med
universitetet. Akademiska domstolens ledamöter voro
alltid till största delen jurister, läkare och
philosopher, och domstolen fans egentligea
aldrig förr än år 1620 , eller vid pass 100
år efter andliga domstolarnas uplösniog»
Akademiska domstolen har aldrig; såsom de
andliga,-dömt efter påflig lag eller,, såsora
de, öfver alla slags personer, blott med
alseende på målens beskaffenhet. Misstaget
Oin Akademiska domstolens lörmenta
andeliga natur har gjort den förhatlig; men roaa
finner, vid riktig pröfning, alt den
tillhörde allmänna domstolarna r enligt grundsat-r
sen för deras organisation» Denna
domstol dömer en samling af ynglingar ,
härstammande från alla medborgareklasser och
ämnade att åter fördela sig på denu
Statens anspråk, på akademisk bildning hos sina
tjänare har sammanfört demicke den.fr«
viljarr. Om ynglingarne ock. hemma kunde
förvarfva kunskaper, måste de dock ryckas
från sina- barndoms-omgifuingar ech samlas
dit, där de känna ingen ogIi äro och bliha
kända af ingen, utom lärare och kamrater.
Huru skola då dessa ynglingar få. njuta den
rättigheten att dömas af sina likar? De äio
ryckta fråu barndoms- bekanta och vänner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
